- Project Runeberg -  Hemgiften och andra noveller /
146

(1910) [MARC] Author: Guy de Maupassant
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arfvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ironi förläna, men då han kände sig sårad i sin fåfänga,
ville han träffa sin fiende i hans innersta och svarade
därför i beskyddande ton såsom en välvillig rådgifvare,
men med en ursinnig blick:

»Min käre Lesable, detta öfverskrider alla gränser.
Jag inser fullkomligt er förargelse; det är verkligen
mycket obehagligt att förlora en förmögenhet framför allt
för en sådan småsak, någonting så enkelt, så lätt. Hör
på, om ni icke har någonting däremot, så skall jag gärna,
såsom det höfves goda kamrater emellan, hjälpa er med
hela historien. Det skall vara gjordt på fem minuter ...»

Han ämnade fortsätta, men träffades i detsamma
af gamle Savons bläckhorn, som Lesable kastat i
hufvudet på honom. En flod af bläck rann ned för
ansiktet på honom och förvandlade honom med
förvånansvärd hastighet till en neger. Han störtade mot Lesable
med rullande ögon och höjd knytnäfve, men Cachelin
ställde sig framför sin måg, mottog den store Maze med
utbredda armar, stötte honom åt sidan, tilldelade honom
ett par slag och trängde honom mot väggen. Maze gjorde
sig med våld lös, ryckte upp dörren och ropade:

»Ni skall få höra af mig.»

Därmed försvann han.

Pitolet och Boissel följde efter. Boissel ursäktade
sig för sin overksamhet; han hade säkert slagit ihjäl
någon, om han deltagit i kampen.

Så snart Maze åter befann sig i sitt rum, försökte
han att tvätta sig ren, men utan att lyckas. Han var
öfversköljd med ett slags violett bläck, som anses för
outplånligt. Ursinnig och förtviflad stod han framför
spegeln och gned ansiktet.

Boissel och Pitolet hade följt honom och gåfvo
honom hvarjehanda råd. Den ena ansåg, att han skulle
tvätta ansiktet med ren olivolja; den andra påstod, att
ammoniak vore det enda riktiga. Därpå skickade de
vaktmästaren till apoteket för att inhämta råd. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:59:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmhemgift/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free