Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ritten genom Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1900 uppsagt det inemot tvåhundraåriga konkordatet med Kina
och gjort ett nytt avtal med Ryssland. Han hade förbundit sig att
främja Rysslands intressen i alla buddistiska länder, således även i
Mongoliet, som Ryssland ville införliva med sin intressesfär. Den
första framstöten i denna riktning hade gjorts redan år 1865 i samband
med ett uppror i Sin-kiang, varefter ryssarna i tolv år hållit Iliområdet
med dess huvudstad Kuldja besatt. Då England på grund av Tibets
närmande till Ryssland befarade en ny rysk expansion i riktning mot
Indien, hade en brittisk styrka i augusti 1904 — under rysk-japanska
kriget — ryckt in i Lhasa, därifrån Dalai lama flytt till buddisterna i
norra Mongoliet. Att britterna också efter de ryska motgångarna i
Manchuriet fruktade en frammarsch mot Indien framgick av att de
kort före fredsslutet i Portsmouth med tio år förlängde sin allians med
Japan av år 1902. I denna förbundo sig japanerna att deltaga i Indiens
försvar i händelse av ett ryskt angrepp.
Varken nederlaget mot Japan eller de interna svårigheterna hade
minskat Rysslands intresse för Asien och främst för den stora grannen
Kina, som vid denna tid tycktes börja vakna upp.
De förödmjukelser Mittens rike utsatts för genom europeiska
makters intrång på dess territorium ävensom nederlaget mot Japan
i kriget åren 1894—1895, hade framkallat en nationell reformrörelse,
som leddes av den unge kejsaren Kuang-sü. Dennes planer hade
dock korsats av änkekejsarinnan Tsï Hi, Kinas verkliga regent sedan
år 1862. Genom en blodig statskupp krossade hon år 1898 den
reformvänliga rörelsen och tvang kejsaren att till henne överlämna
regentskapet. Först efter det Tsï Hi bränt sina fingrar på boxarupproret
och rysk-japanska kriget öppnat hennes och manchuprinsarnas ögon
för Kinas efterblivenhet, beslöt den sjuttioåriga härskarinnan att
vidta åtgärder för rikets modernisering. Utförandet av denna
maktpåliggande uppgift anförtroddes vicekonungen i provinsen Chï-li,
Yüan Shi-kai. Det gällde att stärka centralregeringens makt,
upphäva den mäktiga och korrumperade mandarinklassens privilegier,
omorganisera försvarsmakten och skolväsendet samt utbygga
järnvägsnätet. En icke oviktig punkt i programmet var kampen mot
opiummissbruket, som frätte på det kinesiska folkets innersta nerv.
Den ryska generalstabens initiativ bör ses mot den här skisserade
bakgrunden. Man ville utforska i vilken mån centralregeringen,
främst i gränstrakterna, lyckats göra sitt inflytande gällande, och huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
