Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ritten genom Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RITTEN GENOM ASIEN 257
vägar. Den var därför språkligt och stilistiskt sett allt annat än full-
ändad och hade varit i behov av revidering. Därav blev dock intet.
Ordförandeskapet i försvarsrådet i en kritisk tid samt det krig, som
bröt ut hösten 1939, hindrade mig från att anslå tid till detta arbete.
Anteckningarna, försedda med ett urval av mina fotografier, kommo
sålunda år 1940 att utges i oförändrad form på Finsk-ugriska säll-
skapets försorg. Mitt företal är undertecknat i februari samma år
i finska arméns högkvarter.
I verkets andra del behandla sju vetenskapsmän det av mig sam-
lade materialet — de arkeologiska fynden, de i Turkestan påträffade
manuskripten, de antropologiska mätningarna, de föremål som belysa
den sartiska etnografin, de på sanskrit samt på de gammalturkiska,
mongoliska och uiguriska språken avfattade manuskripten, ävensom
mina meteorologiska observationer. Verket avslutas med en atlas
över mina itinerarkartor, vilka täcka en sammanlagd sträcka på 3.087
kilometer.
Mina observationer förmedla endast glimtar av vissa områdens
topografi, av olika folkslags egenart och sedvänjor, av omvandlings-
processen inom det kinesiska statslivet och samhället ävensom av de
väldiga svårigheter som mötte Kinas nydanare, och de kunna därför
givetvis icke göra anspråk på att ge läsaren ens en något så när ut-
tömmande bild av förhållandena i början på 1900-talet.
Det som Kina skulle behövt var en stark statsmakt, ett effektivt
försvarsväsen, moderna administrativa och tekniska kadrar samt nya
landsvägs- och järnvägsförbindelser, men framför allt fred.
Detta har ej blivit riket förunnat. Missnöjt med att reformarbetet
framskred så långsamt, övergick det nybildade radikala folkpartiet
kuo-min-tang år 1911 till öppen kamp mot dynastin. Sydkina reste
sig och utropade republik. Genom att makten lades i händerna på
Yiuan Shi-kai blev enheten visserligen för en kort tid återställd, men
utvecklingen ledde till dynastins fall år 1912 och ett tjugutreårigt
inbördeskrig.
Allt detta gagnade blott utlandet, såsom fallet plägar vara. Tibet
frigjorde sig och Yttre Mongoliet konstituerade sig ’som ett ryskt
protektorat, om vilket Rådsunionen sedermera ej skulle släppa sitt
grepp. I provinserna Hu-pei, Fu-kien och Kiang-si upprättades seg-
livade kommunistiska styren i Moskvas regi. År 1931, innan kuo-min-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
