Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Första världskriget på östfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under senare hälften av september 1915 återvände jag till
fronten, där de ryska arméerna vid Seret och Dnjestr kämpade om den
sista fliken av Galizien. Denna skulle, såsom det så ofta hette, »hållas
till varje pris». Det gällde att hindra fienden att intränga i
Bessarabien, så mycket mer som detta vore ägnat att ytterligare påverka
Rumäniens ställningstagande. Attacker och motattacker följde tätt
på varandra mellan Podoliens gräns och Setet. I början av detta
kampskede förde jag befälet över II Kavallerikåren, som kastades
än hit, än dit, där kriser uppstodo. Detta pågick ända till december,
då den aktiva perioden fick sin avslutning och arméerna övergingo
till ställningskrig. 12. Kavalleridivisionen drogs i samband därmed
till grannskapet av Husiatyn.
Efter kort vila erhöll divisionen order att rida ett par hundra
kilometer norrut till avsnittet öster om Luck, där trupper
koncentrerades för vårens generaloffensiv.
Ett energiskt arbete inleddes nu för höjande av arméns
stridsvärde. Målet skulle uppnås genom metodisk utbildning och
återställande av enheternas ordinarie styrka. Vapen- och
ammunitionstillgången ökades, vilket gjorde det möjligt att under den passiva
vinterperioden lägga upp icke obetydliga ammunitionsreserver.
Även om detta hjälpte upp situationen, förblev fiendens materiella
överlägsenhet, främst vad artilleriet beträffar, ett ofrånkomligt
faktum. Trots de många bristerna åstadkom man en viss uppladdning
och offensiv förmåga, vilken tillgång enligt ett samfällt beslut av de
allierade skulle utnyttjas vid en koncentrisk offensiv mot
centralmakterna sommaren 1916. Denna skulle inledas i öster i mitten av
juni och på den franska fronten i början av juli. Denna tidtabell
blev emellertid kullkastad av en framgångsrik österrikisk offensiv
i mitten av maj på den italienska krigsteatern, varigenom det ryska
överkommandot såg sig tvunget att påbörja en offensiv mellan
Pripetträsken och Rumäniens gräns två veckor tidigare än beräknat.
Sedan april 1916 förde general Brusilov befälet över denna front.
Efter sina stora framgångar hösten 1915 hade fienden försvagat
sin gruppering i öster, men samtidigt stärkt fronten med
befästningsverk, vid vilkas uppförande varken betong eller taggtråd sparats.
Den planlagda offensiven skulle bli den ryska arméns första mot en
befäst linje. Metodiska förberedelser på grundvalen av
erfarenheterna från den franska fronten sattes i gång. Stora ansträngningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
