Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Första världskriget på östfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tempo föra divisionen till genombrottsstället. Min uppgift, som var
mig i förväg bekant, var att gå över Styr söder om Luck och avskära
fiendens förbindelser med Vladimir-Volynsk. Det rätta ögonblicket
att insätta kavalleriet var emellertid försuttet.
Att sadla hästarna och ge sig av gick fort, men avståndet till
genombrottsstället var långt och vägarna uppblötta, och vi kommo
fram först vid solnedgången. Uppgiften att i mörkret gå över de
med djupa löpgravar och taggtrådsstängsel försedda egna och
österrikiska ställningarna, vilka senare artilleriet vänt upp och ned på,
var både vansklig och tidsödande. Sedan jag tagit mig fram med
avantgardet genom labyrinten yppade sig en ny svårighet, i det att
ingen överensstämmelse fanns mellan kartan och terrängen. Byarna
voro jämnade med marken, de kartlagda vägarna försvunna och
ersatta med nybyggda kolonnvägar. Orienteringen var därför
synnerligen svår. Först på morgonen voro regementena samlade på
överenskommen plats på andra sidan ställningarna.
I avsaknad av rapporter om läget fortsatte jag rakt västerut. På
morgonen uppnådde vi kontakt med de österrikiska eftertrupperna,
vilka under dagens lopp drogo sig över Styr. På grund av fiendens
starka ställningar på den motsatta stranden tycktes en övergång av
floden utsiktslös, men jag hoppades kunna forcera den vid ett
vadställe ett stycke från byn Torgowica, belägen ett tiotal kilometer
längre söderut. Detta vadställe kände jag från den tidigare nämnda
kejsarmanövern tjugufem år tillbaka i tiden.
Ej heller följande natt kunde det bli tal om vila, och med de
Achtyrska husarerna, som bildade avantgardet, stod jag vid
Torgowica den 7 juni i gryningen. Det kändes rätt egendomligt att från
samma kulle, därifrån jag som ung officer i kretsen av skiljedomare
sett en kavallerimassa på tre och en halv divisioner, uppställd i
fyrkant, bereda sig att gå över Styr, nu spana ut över floddalen och
fälten i öster. Där låg vadstället, vid vilket det Achtyrska
husarregementet då tagit sig över från den motsatta stranden! Även om
de vita hästarna utbytts mot isabellafärgade, gåvo sadeltäckena
fortfarande intryck av röda byxor, och de snusbruna vapenrockarna
med sina gula tränsar gjorde minnesbilden fullständig.
Medan jag väntade på de övriga regementena lät jag artilleriet gå
i ställning och öppna eld. Det dröjde ej länge förrän fienden på
den branta motsatta stranden blottade starka batterier och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
