Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Uppbyggande samhällsvärv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 oOMANNERHEIM:; MINNEN 1920—19359
Min strävan att under frihetskrigets upprörda förhållanden
tillförsäkra de slagna motståndarna en human behandling och mina
åtgärder under riksföreståndartiden för frigivning av huvuddelen
av de fängslade upprorsdeltagarna ha berörts i det föregående.
De tjänade medvetet syftet att lindra de sår och jämna vägen för en
överbyggnad av de klyftor, som voro en lika beklaglig som ofrån-
komlig följd av kriget. I samma syfte anslog jag på den första
årsdagen av frihetskrigets utbrott, den 28 januari 1919, medel för
främjande av vård och uppfostran av barn, vilka genom kriget
berövats sina försörjare, med uttrycklig anvisning att fördela un-
derstöden oberoende av på vilken sida deras anhöriga deltagit i
striden.
Att det var med barnen man skulle börja för att skapa ett sun-
dare och lyckligare släkte var en tanke som med särskild värme
omfattades av min äldsta syster Sophie Mannerheim och som tack
vare henne kom att bilda grundvalen för ett vittsyftande socialt
program, vars utformning och förverkligande jag skänkte mitt
helhjärtade stöd.
Under sina studieår utomlands hade min syster tagit starkt
intryck av den storartade privata föreningsverksamheten på det
sociala området i England, och hennes långa praktik som överskö-
terska vid Kirurgiska sjukhuset i Helsingfors hade givit henne en
djup inblick i vad som kunde och borde göras för folkhälsans hö-
jande. Redan år 1918 hade hon grundat ett hem för värnlösa barn
benämnt »Barnets borg», som senare övertogs av den ävenledes av
henne stiftade föreningen »Modersvård åt barnet». En utvidgad
verksamhet efter dessa riktlinjer tedde sig i högsta grad påkallad
efter de hemsökelser som kriget medfört icke minst för landets
barn och ungdom. Den låg även helt i linje med min uppfattning
om vad nationens bästa krävde, både med hänsyn till den försum-
made folkhälsovården och till önskvärdheten av att varje barn,
som växte upp till medborgare i det fria Finland, tillförsäkrades
bästa möjliga start i livet. Själv hade jag fäst mig vid, huru för-
vånande stor del av den manliga ungdomen som underkändes vid
uppbåden på grund av undermålig hälsa, — en sak som i många
fall hade kunnat förebyggas i barnaåldern.
Ett rationellt organiserat arbete på detta område måste bygga
på enskilt initiativ och understöd, eftersom statsmaktens och kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
