Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Uppbyggande samhällsvärv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPBYGGANDE SAMHÄLLSVÄRV 387
hetsfält: folkhälsans förkovran, ungdomsvård och upplysnings-
arbete.
Förbundets ledning utövas enligt stadgarna av dess fyrtiohöv-
dade råd, vilket hederspresidenten ensam denna första gång enligt
det konstituerande mötets enhälliga beslut hade att utse. Jag hade
reserverat tio platser i förbundsrådet åt representanter för arbetar-
klassen, men till min överraskning och besvikelse undanbad sig
det socialdemokratiska partiet »av principiella skäl» att deltaga i
verksamheten — trots att denna framför allt var inriktad på att
hjälpa de nödställda inom arbetarklassens egna led. Man kunde
tycka att denna början var föga uppmuntrande, men i själva verket
kom avslaget att ytterligare framhäva betydelsen av vårt arbete.
Än så länge var isen icke bruten, och det skulle dröja många år
innan det allsidiga samarbete kunde förverkligas, som jag från
begynnelsen hade hoppats på. År 1922 blev en anhållan att få utge
specialfrimärken till förmån för Finlands Röda Kors och General
Mannerheims Barnskyddsförbund beviljad blott för den förstnämnda
sammanslutningen. Och ännu så sent som år 1927 tog sig landets
socialdemokratiska regering anledning att ge uttryck för den mot-
vilja mot förbundet, som enligt dess utsago härskade inom arbe-
tarklassen. I sitt budgetförslag föreslog den att »Mannerheimför-
bundet» måtte beviljas ett tilläggsunderstöd av 100.000 mark för
främjande av barnskyddsarbetet och spädbarnsvårdeni gränstrakterna,
»samtidigt dock förutsättande att förbundet skall antaga ett namn av
allmännare natur, ägnat att förena alla medborgarkretsar i landet».
Jag hade själv ansett det föga lyckligt att förbundet skulle bära
mitt namn och även vid det konstituerande mötet motsatt mig
förslaget, men likväl givit efter för de församlades enhälliga önskan.
Regeringens ovannämnda uttalande gav mig anledning att till för-
bundets arbetsutskott rikta en skrivelse, i vilken jag uppmanade
detta att på nytt taga namnfrågan under allvarlig omprövning samt
besluta och handla på det sätt, som bäst motsvarade förbundets
intressen och mål, utan att av hänsyn till mig anse sig bundet vid
mitt namn. Min uppmaning föranledde dock inga åtgärder. Gräns-
trakternas barn blevo icke heller lidande på arbetsutskottets be-
slut. För varje år har förbundet — vars namn i dagligt tal förkortats
till »Mannerheimförbundet» — kunnat glädja sig åt att dess över
hela landet spridda organ ryckt folkets alla skikt närmare varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
