- Project Runeberg -  Minnen / I. 1882-1930 /
408

(1951-1952) [MARC] Author: Gustaf Mannerheim
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Jaktupplevelser och reseintryck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

408 MANNERHEIM: MINNEN 1920—1937

jakten i mitt förra revir, ty i Felbertal fanns tillgång blott på gems.
Även av jakterna här hade jag dock i flera år mycket nöje, ända
tills nya uppdrag i hemlandet lade beslag på det mesta av min tid.

När ett tillfälle att resa till Indien erbjöd sig år 1927, kunde jag
icke motstå frestelsen att pröva min lycka på tiger och även andra,
mindre farliga exotiska djur. Dessutom lockade mig utsikten att
få se och uppleva för mig nya delar av Asien.

I mitten av december 1927 gick jag i Marseille ombord på en
fransk båt. Den första hamn den anlöpte var Alexandria. Sedan vi
passerat Suezkanalen och kommit in i Röda havet, förändrades
klimatet med ett slag. Hettan blev plågsam, men ju mer vi närmade
oss ekvatorn dess mer hänförande blev tropikens stjärnhimmel.
Efter ett uppehåll i Aden — staden utan eget dricksvatten — följde
resans sista etapp till Bombay. Få fartyg mötte på denna rutt. Det
enda nya inslaget var hajarna, vilka då och då stucko upp sin triangel-
formiga fena ur vågorna. På det sextonde dygnet inlöpte båten i
det storslaget vackert belägna Bombay, anlagt på en ö som genom
en brolagd väg är förenad med fastlandet.

Mitt närmaste mål var Lucknow, huvudstaden i Förenade pro-
vinserna, vilken låg ettusen kilometer fågelvägen från Bombay åt
nordväst. Efter att ha kompletterat min utrustning med »khaki-
bedding» och checkbok satte jag mig på tåget. I fickan hade jag
några introduktionsbrev till distriktschefen i Lucknow, mr Cassels.
Det var min avsikt att be denne hjälpa mig med att ordna en eller
annan jakt på min tilltänkta rutt Lucknow—Delhi—Sikkim—
Calcutta—Rangoon—Mandalay. (Se karta sid. 419.)

På grund av de långa distanserna äro tågresor i Indien mycket
tröttande, och i synnerhet är detta fallet under den heta tiden. Här-
till kom att ingen mänsklig makt tycktes kunna hindra dammet att
tränga in i vagnarna. Fyra reflektorer surrade i taket utan att nämn-
värt förmå lätta den tryckande atmosfären, som vid passerandet av
byar dessutom fick ett tillskott av dessas blandade lukter. En stor
del av den rymliga vagnen upptogs av en salong med läderbeklädda
soffor, vilka bäddades till natten. Det var en lättnad att då och då
kunna uppsöka duschrummet för att taga sig en översköljning.

Turisterna hade det sålunda jämförelsevis bekvämt, men annat
var det med folket, som reste mestadels stående i sina fullpackade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 21:07:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmminnen/1/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free