Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Jaktupplevelser och reseintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 MANNERHEIM: MINNEN 1920—19237
hade sittplatser anordnats i skuggan av ett tälttak. Generalguver-
nören red fram iförd grå syrtut, åtföljd av sin ståtliga livvakt, en
skvadron på bruna australiska hästar. Uniformen var röd kaftan
och vita älgskinnsbyxor, och alla mannarna buro det svarta skägget
benat itu — om skägget var glest gällde det att bättra det med häst-
tagel! För en gammal kavallerist var det ett nöje att se hästarna och
utstyrselns mönstergilla skick. Sedan generalguvernören hälsat den
paraderande bataljonen avfyrade denna gevärssalvor utan kommando.
Var och en sköt efter behag tills skjutningen blev avblåst, och där-
med var paraden till ända.
Generalguvernörens lilla hov förde ett strikt reglementerat liv,
och adjutanterna hade händerna fulla med att sköta detaljerna.
Varje morgon fick man i sin hand ett program, i vilket man blev
upplyst om vilka personer som skulle bli mottagna, vilka ceremo-
nier som skulle äga rum och så vidare. Det var med stor skicklig-
het generalguvernören och hans medhjälpare uppburo den brittiska
värdigheten. Mitt intryck var dock att ett sådant liv i längden bor-
de bli rätt enformigt.
Den 3 januari tog jag avsked av mitt älskvärda värdfolk, som
hade gjort sig så stor möda att ställa det trevligt för mig. Tågresan i
damm och hetta över Lucknow upp mot gränstrakterna till Nepal
tog två plågsamma dygn i anspråk. Efter att ha tillryggalagt den
sista sträckan i bil var jag framme vid jaktlägret, som låg sex kilo-
meter från Banbassa.
Lägret, där jag blev hjärtligt omhändertagen av överste Bailey,
bestod av tolv tält för jaktsällskapet. Av gästerna påminner jag mig
särskilt överste och mrs Stevenson ävensom några unga kavallerioffi-
cerate. Det infödda hjälpmanskapet bestod av tvåhundra man, och
tjugu elefanter stodo till förfogande. Lägerplatsen, som var skyddad
av skog på tre sidor, hade ett underbart vackert läge vid stranden
av en bred flod. På den motsatta stranden utbredde sig en vid slätt
med ett skogsbälte i fonden, och om sikten var god kunde man se
Himalayas snöhöljda toppar. Mina tankar gingo till de trakter bort-
om bergskedjan jag hade genomströvat i seklets början — till Sin-
kiangs sydligaste oaser var avståndet blott sjuhundra kilometer, en
bagatell efter asiatiska begrepp. Att vi icke befunno oss långt från
bergmassivet kunde man känna, ty nätterna voro bittert kalla.
Redan den första morgonen efter min ankomst redo vi ut med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
