Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN 19
För att återgå till försvarsrådets första möte den 10 juni 1931,
började det sin verksamhet med att taga upp frågan om de kapital-
utgifter för försvarets nyanskaffningar, som upptagits i förslaget till
statsbudget för 1932. Budgetfrågorna kommo sedermera, naturligt
nog, att ingå som en integrerande del i försvarsrådets överlägg-
ningar. Sedan någon vecka hade en av regeringen tillsatt »sparsam-
hetskommitté» trätt i funktion och utfärdat generella anvisningar för
budgetfrågornas behandling, och det ankom nu på försvarsrådet att
i sin tur taga ställning till de utgiftsposter i det föreliggande budget-
förslaget, vilka hänförde sig till försvarets anskaffningsprogram.
Riksdagen hade föregående år, vid behandlingen av statsbudgeten
för 1931, fattat principiellt beslut om ett så kallat nödprogram för
arméns och flottans oundgängligaste nyanskaffningar och för för-
stärkning av flygvapnet. Detta program — vars benämning redan
ger en antydan om dess karaktär — innefattade anslag på inalles 700
miljoner mark, avsedda att fördelas på sex år. Av totalsumman
kom på år 1931 75 miljoner, och från och med 1932, då flottbygg-
nadsprogrammet beräknades vara slutfört, skulle 125 miljoner få
användas under vart och ett av de därpå följande fem åren. Spar-
samhetskommittén hade under åberopande av det ekonomiska nöd-
läget föreslagit, att 1932 års anslag för nyanskaffningar skulle sänkas
till 75 miljoner mark.
För att ge en uppfattning om de mest kännbara bristerna är det
nödvändigt att i det följande redogöra för huru militärledningen
tänkt sig användningen av de 125 miljonerna för år 1932. Planen
för totalanslagets fördelning upptog 66 miljoner för armén, 29 mil-
joner för sjöstridskrafterna och 30 miljoner för flygvapnet.
Av de 66 miljoner mark, som reserverats för täckande av arméns
mest trängande behov, var en av de större posterna — 10 miljoner
mark — avsedd för förstärkning av luftvärnsartilleriet, vars behov
beräknats till 20 batterier eller inalles 80 pjäser. I nödprogrammet,,
som tog sikte på det absoluta minimibehovet, hade antalet luft-
värnskanoner nedskurits till 34. Endast 16 pjäser funnos, och nämnda
belopp på 10 miljoner mark räckte ej till mer än 8 kanoner och
ammunition.
Också med infanteriutrustningen var det klent beställt. Enligt
krigstida stat behövdes 259.000 gevär, men detta antal hade i nöd-
programmet nedskurits till 185.000. För de stridande enheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
