Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 MANNERHEIM: MINNEN 1931—1939
Jägarbataljonen hälsar sjuttioåringen med fana och uniformer från
första världskriget.
gängligen nödvändigt. Korsfästning är vanligen deras lott, som ha mod att
träda fram för att dimpa upphetsade sinnen. Det blev icke och kunde icke
bli Eder lott, herr fältmarskalk, så fast hade Ni vuxit in i det finska folkets
hjärta, så stort var förttoendet för Edert ord. Och lika stor som Er insats
var den anspråkslöshet, varmed Ni utförde den. Ni traktade icke efter ära
då Ni nästan vid handen ledde många av dem, som hade talan i landets
angelägenheter, och Ni har hittills icke ens fått offentligt erkännande
för vad Ni uträttat i detta avseende, Men den allmänhet, som är här, och
Finlands folk, till vars fromma Ni gjort Er insats, skola gömma också dessa
gärningar i sitt hjärta. De se häri ett förnyat vittnesbörd om den mannens
storhet, som en gång ledde landet till frihet och sedan icke har kunnat
likgiltigt åse, hur denna frihet åter blev hotad.
När jag framförde mitt tack för den välvilja jag fått röna och den
heder som bevisats mig på min sjuttioårsdag, hade jag anledning
att i främsta rummet rikta mig till republikens president, riksdag och
regering, till diplomatkårens företrädare och uppvaktande represen-
tanter för svenska och tyska vapenbröder från 1918, till mina gamla
krigskamrater från frihetskampen, men även till de nya generationer
av krigare som vuxit upp sedan dess. Barnens och ungdomens hyll-
ning, som hade glatt och rört mitt hjärta, gav mig osökt anledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
