Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN 77
i början av oktober en ny vetsion av förslaget beträffande Hogland.
Om Finland icke ville gå in på att ryssarna befäste Hogland, kunde
detta förbli en finsk uppgift, men planläggningen av arbetet skulle
ske i samråd med rådsregeringen, och om Finland icke mäktade
svara för öns försvar, voro ryssarna beredda att påtaga sig detta
ansvar.
Även detta reviderade förslag avböjdes med tidigare argument,
varemot finska regeringen lovade taga frågan om Ålands befästande
under övervägande. Härvid blev det, och de i Moskva pågående
underhandlingarna om ett handelsfördrag föllo på Hoglandsfrågan.
Bakgrunden till ovannämnda diskussioner bildade det alltmer
spända allmänna läget. Vid underhandlingarna i Mänchen i septem-
ber 1938 hade Tyskland tillerkänts de sudettyska områdena och
därmed herraväldet över befästningszonerna i Tjeckoslovakien,
vilket betydde att Rådsunionen förlorat en bundsförvant. Tysklands
snabba tillväxt i makt, ävensom Frankrikes och Englands tilltagande
kyla gentemot Moskva, ökade Rådsunionens politiska isolering och
misstro även mot Finland.
För att återgå till vårvintern 1938 och dess internationella för-
vecklingar var främst Ålands obefästa skick en källa till farhågor för
att neutraliteten bleve svår att bevara. Redan i årets början hade jag
låtit generalstaben uppgöra en plan för Ålands försvar, dess befästande
och bemannande, ävensom för de rörliga sjöstridskrafternas insats,
och i februari förelågo också de ekonomiska kalkylerna. Kostnads-
förslaget steg till 476 miljoner mark.
Under arbetets gång uppehölls intim kontakt med de svenska
militärmyndigheterna, varvid vi konstaterade att svenskarna oroade
sig minst lika mycket som vi över att Åland var obefäst, och att vissa
förutsättningar funnos för att Sverige redan i fredstid kunde gå in
på att deltaga i planeringen av ögruppens försvar. Utgångspunkten
vid diskussionerna var att Finland byggde befästningsverken, vilken
uppgift ej föreföll övermäktig, och att Sveriges deltagande inskränkte
sig till särskilda insatser av rörliga sjöstridskrafter. Planerna inneburo
även att den åländska befolkningen skulle taga del i försvaret av sin
hembygd och att en motsvarande lagstiftningsåtgärd vidtogs.
Vid tiden för Mänchenkrisen hade de finsk-svenska diskussio-
nerna framskridit så långt som till ett beslut att samordna de mili-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
