Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN 79
flottans ofullständighet, bristerna inom luftvärnet samt flygenheternas
låga numerär. Skäl föreligger att speciellt påtala den långsamhet, som ut-
märker befästningsarbetet i gränstrakterna, vilket främst beror på så gott
som total avsaknad av teknisk personal.
» Kort uttryckt är vårt land i närvarande stund icke försvarsdugligt.
Även om försök att höja beredskapen med tillhjälp av grundanskaffning-
arna göras, sker detta i ett så långsamt tempo — i likhet med behand-
lingen av övriga med försvarsberedskapen sammanhängande frågor — att
man kunde tro sig utrustad med obegränsad tid.
De senaste veckornas händelser utvisa dock att fristen kan utgå vilken
stund som helst.
Härutöver påtalades den låga utbildningsnivån, officerskårens
svaga ekonomiska ställning samt kadrarnas otillräcklighet. Luftvap-
nets flygande personalreserv var absolut otillräcklig — den bestod
av knappa 200 man med svag utbildning. I betraktande av att redan
de första fem krigsmånadernas behov var 600 man, underströk jag
vikten av att reservens numerär och utbildningsnivå höjdes. Slutligen
framhöll jag såsom högst oroande, att planen för Ålands befästande
ännu ej godkänts.
Min vädjan innehöll mycket, som framhållits tidigare, men jag
vågade hoppas att den denna gång, mot bakgrunden av den kris
regeringen borde haft i färskt minne, skulle mana till krafttag för
försvarets stärkande.
Vad utbildningen beträffar hade jag någon månad tidigare till-
ställt republikens president två memoranda, i vilka jag påtalat det
egendomliga i att de för utbildningen erforderliga anslagen de senaste
åren utvisat en kontinuerlig minskning. Detta gällde främst anslagen
för skolskjutningar, läger- och fältövningar med mera. Det hade
varit blott rätt och billigt att dessa fått stiga i stället för att sjunka.
Redan nu kunde resultatet avläsas i en iögonenfallande nedgång i
truppernas utbildningsnivå. Jag framhöll att om en väsentlig del
av skjutövningarna måste försiggå på slagfältet, bleve priset härför
blodiga förluster. Gevärsskyttarna fingo skjuta endast 97 patroner
om året mot erforderliga 250, vilket gällde som norm i de flesta länder.
Skyddskårsorganisationen tilldelades blott 41 gevärspatroner per man
och år. Även artilleriets och flottans skjutövningar voro ofullständiga
i brist på ammunition.
Ett kapitel för sig var den bristfälliga utbildningen inom luft-
stridskrafterna. Jag påpekade att antalet övningstimmar som till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
