Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Åtta år i kapp med stormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTA ÅR I KAPP MED STORMEN 99
lingarna gällt mer än blott och bart ett kommersiellt fördrag. Den
27 begav sig utrikesministern åter till Moskva, och följande dag under-
tecknades där en biståndspakt på tio år. Pakten gav Rådsunionen
dispositionsrätt till flottstödjepunkter på Ösel, Dagö och i Baltisch-
port (Paldiski) ävensom några flygfält på nämnda öar, där ryssarna
fingo rätt att hålla ett överenskommet antal infanteri- och flyg-
enheter. Rådsunionen å sin sida förband sig att förse den estniska
armén med krigsförnödenheter.
Så fort pakten ratificerats, framlade Rådsunionens militärkom-
mission i Reval nya yrkanden, vilka ej hade stöd i pakten. Bland
annat ställdes krav på dispositionsrätt till några flygfält och rätt
att förlägga trupper på fastlandet. Ytterligare tog sig Rådsunionen
rätt att begagna Revals hamn. Den 18 och 19 oktober inmarscherade
en rysk infanteridivision, en pansarbrigad och en flygbrigad.
För Estlands underkastelse behövdes sålunda ej stor påtryckning.
Arméns utrustning uppvisade betänkliga brister, och esterna sågo
utan tvivel ett varnande exempel i Polens öde. Ett militärförbund
med Lettland existerade, men huruvida krisen föranledde kontakt
mellan Estland och Lettland är obekant. På estniskt håll har visser-
ligen gjorts gällande, att lettiska regeringen avgav ett avböjande svar
på en förfrågan om militäravtalet trädde i kraft i händelse Estland
beslöt sig för motstånd, men letterna hävda att ingen sådan hän-
vändelse gjorts.
Det har påståtts att överbefälhavaren för den litauiska armén,
general Rastikis, omedelbart efter angreppet på Polen tog initiativ
till ett baltiskt militärförbund, men att Estland och Lettland avböjde
hans förslag av fruktan för att Rådsunionen skulle uppfatta en sådan
åtgärd som provokation. Ett baltiskt militärförbund skulle ha för-
fogat över omkring 20 divisioner.
Den 2 oktober kallades Lettlands utrikesminister Munters till
Moskva, och tre dagar senare undertecknades en biståndspakt mellan
Lettland och Rådsunionen. Den 11 oktober följde Litauen exemplet,
och därmed var vägen röjd för en rysk ockupation av Baltikum.
Rådsunionen hade sparat Finland till sist, i vetskap om att det
skulle bli en hårdare nöt att knäcka än de små baltiska staterna, en i
sänder. I beräkningarna ingick självfallet även vårt lands försvagade
läge sedan Finska vikens södra strand kommit i ryska händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
