Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Militär översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERKRIGET: MILITÄR ÖVERSIKT 191
På huvudkrigsskådeplatsen hade läget i stort sett stabiliserats
och fiendens angrepp kulminerat. Den mest kritiska punkten var
Viborgska viken, men Kustgruppens ledning hade numera ett fast
grepp om trupperna, och vid Vilaniemi hade ett lovande motanfall
inletts. Menförestiden, en mäktig bundsförvant, var i annalkande.
Efter någon vecka skulle ryssarna bli tvungna att dämpa ned sin
aktivitet.
Även på den långa östfronten behärskade vi läget, och på Kuh-
moavsnittet var allt upplagt för en betydande framgång — den in-
ringade 54. Divisionens slutliga betvingande var blott en fråga om
dagar. Norr om Ladoga hade motoffensiven lett till resultat, som icke
voro att förakta. 18. Divisionen och 34. Pansarbrigaden hade blivit
upprivna och styrkor frigjorts dels för att kastas mot de friska divisio-
ner, som ryckte fram längs Ladogas strand, dels för att möta hotet
mot Kollaafronten, där fiendedivisionernas antal nu hade stigit från
två till fyra. Av dessa hade tvenne inlett ett metodiskt förberett
omfattningsförsök. Denna manöver hade dock omintetgjorts tack
vare i tid vidtagna motåtgärder, vartill kommo de svårigheter öde-
marksterrängen beredde de framryckande kolonnerna. Följden var
att ett visst jämviktsläge hade uppstått.
Vad materiel- och framför allt ammunitionstillgången beträffar
hade läget lättat, trots stor förbrukning under februari och mars
månader. Från och med januari hade den inhemska industrins kapaci-
tet ökats och leveranserna från utlandet kommit i gång. För in-
fanteriets del var ammunitionstillgången säkrad. Även om åtgången
av grova artilleriprojektiler sedan början av februari dagligen över-
steg tillverkningen med flera tusen, hade en rigorös sparsamhet till-
låtit oss att för de lätta kanonerna upplägga en reserv, som mot-
svarade två veckors förbrukning.
Den svagaste punkten i krigets slutskede var sålunda icke att
söka på det materiella planet, utan i bristen på utbildad levande kraft.
Fronten hade blivit längre, alla disponibla styrkor voro redan i elden,
och trupperna voro utmattade. Kunde vi hålla fienden stången tills
menföret gav oss några veckors respit? På den långa ödemarks-
fronten föreföll detta möjligt, men på huvudkrigsskådeplatsen, där
försvarskraften befann sig vid bristningsgränsen, tycktes ett återtåg
oundvikligt. Och sedan? Att västmakterna skulle förmå bispringa
oss föreföll alltmera problematiskt, och när den väntade tyska offen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
