Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Militär översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 MANNERHEIM: MINNEN NOV. 1939 —MARS 19490
na Alksnis och Chiprin, försvunno tillika med ett stort antal spe-
cialister utmed hela rangskalan. Flygvapnet hade därigenom till-
fogats ett slag, vars verkningar kommo klart till synes under vin-
terkriget.
Bombflyget öppnade sålunda kriget utrustat dels med tvåmotoriga
maskiner av SB-2 och DB-3 modell med en flyghastighet av 350 km/t,
dels med fyrmotoriga ’TB-3 plan, vilkas hastighet icke översteg
220 km/t. Icke heller strids- och spaningsplanen uppnådde mer än
något över 300 km/t. Här nämnda typer voro sålunda betydligt
underlägsna dåtida jaktplan av nyaste modell, vilka i allmänhet voro
starkare armerade och hade en flyghastighet av omkring 480 km/t.
Då var jaktflyget, som disponerade modellen I1-16 (430 km/t),
bättre utrustat. Dessa plan hade dock ett bensinförråd för endast
halvannan timmes flygning, och detta tillät dem icke att skydda bomb-
planen vid längre räder. Därför blev också antalet nedskjutna bomb-
plan i krigets början oproportionerligt högt. Senare försågos jakt-
planen med extra bensintankar. Till de stora materielförlusterna
bidrog vidare piloternas schablonmässigt osmidiga manövrering
ävensom deras oskicklighet i att undvika luftvärnseld. Luftvärnets
andel i totalantalet nedskjutna plan steg till 38 procent, och det hände
— för att nämna ett extremt fall — att ett enda finskt jaktplan inom
loppet av några minuter sköt ned sex bombplan av en formation på
nio.
Bombflygets baser voro belägna i Estland, i Leningrads omnejd
och i Fjärrkarelen, från vilka områden man kunde nå varje ort i
Finland. En dylik spridd gruppering var fördelaktig ur den syn-
punkten, att väderleken blott sällan omöjliggjorde all verksamhet.
Den stränga vintern beredde icke de ryska flygarna några svårigheter
— deras erfarenhet av flygning i arktiskt klimat kom tvärtom nu väl
till pass. Det exceptionellt klara vädret under perioden januari—
februari bidrog dessutom till att hemfronten utsattes för bombarde-
mang i större skala än vad som under en normal vinter hade blivit
fallet.
Trots sin förkrossande styrka — inalles omkring 2.500 plan —
kom det ryska flygvapnet icke att bli någon faktor av avgörande
betydelse. Flygverksamheten mot trupperna var särskilt i krigets
början trevande, och den var ej heller i stånd att knäcka nationens
försvarsanda. Det totala luftkriget möttes i vårt land av ett lugnt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
