Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Vinterkriget - Militär översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 MANNERHEIM: MINNEN NOV. 1939 —MARS 1940
Nedskjutet ryskt bombplan — ett av de 872 säkert konstaterade fallen.
omdömesgillt folk, som den yttre faran blott stålsatte och svetsade
samman. Och dock var förödelsen ansenlig, ty inalles fälldes omkring
150.000 spräng- och brandbomber med en sammanlagd vikt av 7.500
ton. Över sjuhundra civilpersoner fingo sätta livet till, och antalet
sårade uppgick till det dubbla. Luftskyddsarbetet hade icke varit
förgäves.
I den strategiska uppgiften att avskära våra förbindelser med
utlandet och åstadkomma förvirring i kommunikationerna misslyc-
kades ryssarna totalt. Båttrafiken hade koncentrerats till Åbo, som
bombarderades mer än sextio gånger utan att trafiken blev lamslagen.
Att ryssarna icke för detta ändamål stationerade lätta sjöstridskrafter
i baltiska hamnar är svårt att förstå, men har måhända sin förklaring
i att de från början räknade med en blixtseger. Den enda järnvägs-
förbindelsen med utlandet var banan Kemi—Torneå, som förmedlade
största delen av vår export ävensom importen av krigsmateriel.
Denna järnväg förblev intakt ända till krigets slut. Visserligen måste
en del transporter försiggå nattetid, men i stort sett fyllde järnvä-
garna väl sin uppgift. De smärre skador det fientliga flyget åsamkade
dem, reparerades snabbt. Även produktionen av krigsmateriel
fortgick utan större avbräck.
Att luftkrigets resultat icke motsvarade ansträngningen är odis-
putabelt. Men vad kostade luftkriget ryssarna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
