Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Fred i vapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 MANNERHEIM: MINNEN MARS I1940—JUNI 1941
studera med transitotrafiken sammanhängande frågor. Därjämte
önskade översten sätta sig in i våra operativa planer för Lappland
samt diskutera trafik- och förbindelseförhållanden i norr. Han lät
även förstå, att Tyskland ej skulle förbli passivt för den händelse
Rådsunionen gick till anfall mot Finland.
Vad de operativa planerna beträffar vägrade jag obetingat att
röja dem, och ej heller kunde det bli tal om att diskutera ett eventuellt
tyskt-finskt operativt samarbete. Några hinder för att dryfta Lapp-
lands kommunikationssystem inom ramen för transiteringsavtalet
funnos däremot icke.
Snart blev det uppenbart att de tysk-ryska relationerna voro på
väg mot en kris. Den 3 mars protesterade Rådsunionen mot Bulga-
riens anslutning till tremaktspakten. Intressemotsättningarna på
Balkan tillskärptes då Jugoslaviens tyskvänliga regering, som den
25 mars hade proklamerat landets anslutning till axelblocket, några
dagar senare störtades genom en statskupp. Den vänskapspakt med
Jugoslaviens nya ledare, som rådsregeringen ingick den 5 april,
kvällen innan Tyskland gick till anfall, var en öppen utmaning.
Samma tendens kunde avläsas i den neutralitetsgaranti Rådsunionen
den 24 mars hade givit Turkiet. Rådsregeringen förutsåg möjligheten
av en öppen brytning med Tyskland, kulminerande i en väpnad
sammandrabbning, och sökte vinna tid genom att binda tyska styr-
kor på Balkan.
Händelserna på Balkan avlöste varandra i snabb takt. Under
loppet av april månad blev halvön i sin helhet ockuperad av tysk-
arna. Rumänien mobiliserade, och starka tyska styrkor förlades vid
Bessarabiens gräns. Medan detta pågick tycktes trycket på Fin-
land något lätta. Återkallandet av Rådsunionens sändebud i Hel-
singfots, Zotov, som genom taktlöst uppträdande hade gjort sin
uppdragsgivare mången dålig tjänst, tolkades som tecken på en
strävan att förbättra relationerna. Zotov ersattes med den försynte
Orlov.
De ändrade signalerna stodo i uppenbart samband med den tyska
maktutvecklingen i sydost, som satte en gräns för Rådsunionens domi-
nans och syntes ägnad att återställa balansen i Östeuropa. Den lätt-
nad Finland erfor var av tillfällig och konjunkturbetingad art. Det
låg därför ingenting förvånande i att man i Finland var böjd för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
