Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 MANNERHEIM: MINNEN 1941—1944
västerifrån, som kommit fram efter det Moskvafreden slutits, dels
genom de beställningar vi sedan senhösten 1940 kunnat placera i
Tyskland. De inhemska industriföretagen hade verksamt bidra-
git till upprustningen och förfogade över ansenliga råvarulager.
Infanteriets eldkraft hade stigit genom ökade maskinpistolstater
samt införandet av 20 mm pansarvärnsgevär och 120 mm granat-
kastare. Faältartilleriet var utökat med ett antal tunga batterier —
ivrigt efterlängtade under vinterkriget — och luftvärnsartilleriet hade
förstärkts. Också luftstridskrafterna hade vunnit i styrka, även om
tiden icke medgivit att i önskvärd grad utbygga markorganisationen
och öka främst bombflygets materielstat.
Mobiliseringen, varom order givits den 17 juni, försiggick pro-
gramenligt, likaså uppmarschen, som avslutades den 29 juni (se karta
S. 282). Sammanlagt stodo 11 på fem armékårer fördelade divisioner
vid gränserna och ytterligare en mot Hangöbasen. Därtill kom
överbefälhavarens reserv på 4 divisioner.
De ryska styrkorna mot Finland, vilka ingingo i den av marskalk
Vorosjilov kommenderade nordvästra armégruppen, bestodo av tre
arméer på sammanlagt 13 divisioner, 4 brigader, 2 pansardivisioner,
en division gränsbevakningstrupper samt ett antal specialförband.
Hangögarnisonen var icke mindre än 35.000 man stark. Utmed
gränsen hade därjämte utbyggts befästa zoner, så kallade befäst-
ningsrayoner, vilka försvarades av speciella befästningstrupper.
Totalstyrkan av denna gruppering kan sålunda beräknas till 183—20
divisioner. Ursprungligen torde ryssarna ha haft för avsikt att utöka
den norr om Ladoga grupperade, av 4 divisioner bestående 7. Armén
med ytterligare 8 divisioner och 2 pansarbrigader. De tyska fram-
gångarna på huvudkrigsskådeplatsen tvungo dem emellertid att
överföra de sistnämnda styrkorna till Baltikum. Av den i Ladoga-
karelen planerade tyngdpunkten blev intet, och flygplansgruppering-
en, som ursprungligen hade omfattat 2.000 plan, reducerades med
hälften.
Såsom tidigare framhållits var vår uppmarsch baserad på en rent
defensiv plan. När den ryska aggressionen var ett ofrånkomligt
faktum, låg det dock i vårt intresse att såvitt möjligt få försvaret
överflyttat till de korta avsnitt naturen bjöd på Karelska näset och i
Fjärrkarelen. Det gällde framför allt att neutralisera det uppmarsch-
område ryssarna skapat och att upprätta en för landets livsviktiga om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
