Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1942—43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 MANNERHEIM: MINNEN 1941—1944
tillbragte jag i jaktpaviljongen, och följande dag, den 28 juni, åter-
vände jag med flyg till Helsingfors.
Den tyska generaloffensiven på östfrontens södra avsnitt inleddes
den 28 juni 1942 med stormning av Sevastopol och en framstöt från
Kurskavsnittet mot Voronesj vid Don, längs vilken flod framryck-
ningen fortsattes åt sydost. Det visade sig att ryssarna under skick-
ligt förda uppehållande strider gång på gång lyckades lösgöra sig i
rätta ögonblicket. Så fortgick offensiven vecka efter vecka under
vinnande av alltmer terräng, men utan avgörande drabbningar.
Sedan tyskarna gått över Don, nådde de den 28 augusti Volgakröken
norr om Stalingrad, men här hårdnade motståndet. Kort därpå
trängde de fram till Volga också söder om Stalingrad, varefter en
hård kamp om själva staden tog sin början.
På den långa östfrontens nordliga avsnitt förflöt däremot som-
maren och hösten utan några anmärkningsvärda händelser.
Efter överenskommelse med general Dietl uppdrogs vid månads:
skiftet juni-juli 1942 en ny gräns mellan det finska och det tyska
försvarsområdet. Uhtuaavsnittet föll nu inom det territorium, för
vilket jag bar ansvaret. De finska trupperna på detta avsnitt —
II Armékårens stab och 3. Divisionen — underställdes mig, medan
enstaka tyska enheter undan för undan förflyttades norrut. Då
III Armékåren sålunda kom att bestå av endast en division, blev
armékårsstaben ledig. Med tanke på kommande behov ville jag icke
upplösa den, och sedan armékårschefen, generallöjtnant Siilasvuo,
utnämnts till inspektör för utbildningen, blev staben underställd 3.
Divisionens kommendör med uppgift att handha Uhtuaavsnittets
underhåll och administration.
I slutet av juli togo tyskarna åter upp frågan om ett finskt an-
grepp mot Murmanbanan, vilket denna gång skulle utgå från Ruka-
järvihållet och ha till uppgift att binda motståndaren, medan de
själva skulle gå till anfall i Kandalaksriktningen. Jag underrättade
president Ryti om förslaget, vilket avböjdes med stöd av tidigare
framförda argument.
I dessa dagar gästades tyskarna i Lappland av SS-truppernas och
tyska statspolisens högsta chef, Himmler, som från Norge utsträckt
sin färd till Finland. Denne anhöll om att få besöka mig för att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
