Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1942—43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 MANNERHEIM: MINNEN I1941—1944
vapnens framgång eller nederlag och att man så som läget utvecklat
sig gjorde bäst i att tänka sig in i möjligheten att ännu en gång nöd-
gas underteckna en »Moskvafred».
Denna realistiska framställning kom som en kalldusch för de
många riksdagsmän, vilka varken kunde eller ville förstå att situatio-
nen ej längre var densamma som under krigets första, på framgångar
rika månader. Den uppståndelse föredraget väckte gjorde det enligt
försvarsministerns åsikt nödvändigt att återkomma till dess innehåll
inför samma åhörarkrets, varvid förment oförsiktiga formuleringar
och irriterande anmärkningar skulle utelämnas, självfallet utan att
något förvanskades i den bild av det allmänna läget, som svarade
mot min uppfattning och framlagts i överste Paasonens översikt.
Uppgiften att gjuta olja på vågorna gavs åt generalstabschefen.
Efter att i samråd med försvarsministern ha utarbetat en strängt sak-
lig militärpolitisk översikt, föredrog general Heinrichs den inför de
församlade riksdagsmedlemmarna. Framställningen utmynnade i att
Finland än så länge icke hade utrikespolitisk handlingsfrihet och
följaktligen måste fortsätta kampen.
Allmänheten begynte emellertid vakna, och den 15 februari såg
ett uttalande från socialdemokratiskt håll dagen, vari partiet
hävdade Finlands rätt att utträda ur kriget så snart detta befanns
önskligt och möjligt.
Tidpunkten för nytt presidentval inföll i dessa dagar, beroende
på att den mandatperiod, för vilken Kyösti Kallio valts till republi-
kens överhuvud, utgick den 1 mars 1943 och president Ryti utsetts
till hans efterträdare endast till periodens slut. Under rådande undan-
tagsförhållanden, då ett stort antal röstberättigade voro vid fronterna,
måste valet också denna gång förrättas av samma elektorer som valt
presidenterna Kallio och Ryti. Av för mig okända skäl blev mitt
namn mot min önskan indraget i kandidatdiskussionen, och någon
dag före valet mottog jag ett telegram från agrarpartiet, som lät mig
veta att det hade beslutit uppställa mig såsom sin kandidat. Jag skyn-
dade mig att påpeka, att mitt samtycke icke inhämtats och att jag ej
hade för avsikt att ställa upp. Samtidigt uttalade jag förhoppningen
att president Ryti, som jag ansåg vara den lämpligaste för statschefs-
posten, bleve enhälligt omvald. Ännu på valdagens morgon mottog
jag en förfrågan i samma ärende från samlingspattiet, vilken hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
