- Project Runeberg -  Minnen / II. 1931-1946 /
382

(1951-1952) [MARC] Author: Gustaf Mannerheim
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fortsättningskriget - 1944

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

382 MANNERHEIM: MINNEN I1941—1944

Grupperingen i främsta linjen på Karelska näset omfattade vid
denna tidpunkt tre divisioner — 10., 2. och 15. Divisionerna —
jämte en brigad, uppdelade på IV och TII Armékårerna. Därutöver
stodo 3. och 18. Divisionerna och Kavalleribrigaden vid VT-ställ-
ningen, sysselsatta med befästningsarbeten, samt Pansardivisionen
öster om Viborg vid VKT-ställningen, alla till överbefälhavarens
disposition. I vinterkrigets slutskede hade styrkorna på Näset upp-
gått till sju divisioner och två brigader. Då divisionerna den gången
varit sammansatta av elva—tolv bataljoner och nu bestodo blott av
sju, uppgick infanteristyrkan till hälften av den år 1940. Skillnaden
utjämnades dock av det faktum att förbanden nu voro tämligen full-
taliga och bättre beväpnade, och att artilleriet var ojämförligt starkare.
Därtill kom att försvaret förfogade över två positioner, vilka vardera
voro närapå hälften kortare än huvudförsvarslinjen under vinterkriget.

I gryningen den 9 juni 1944 bröt stormen lös över en femton
kilometer bred front på kustsektorn. Efter ett luftbombardemang,
som pågick en timme och i vilket flera hundra flygplan deltogo, vid-
tog en artilleriförberedelse av en våldsamhet som saknade motstycke
i de två krigen. Man kan göra sig ett begrepp om eldens styrka om
man betänker att dess åska hördes i högkvarteret och uppfattades
också i Helsingfors, alltså på 220 och 270 kilometers håll. Trots att
försvarsställningarna till största delen blevo raserade, avvärjdes
anfallet över hela linjen. Vid ett förnyat angrepp samma kväll lycka-
des fienden med stöd av stridsvagnar bemäktiga sig några framskjutna
stödjepunkter och även hålla dem. Natten bröt in utan att ett av-
görande fallit.

Följande morgon vid s-tiden insattes artillerielden med mång-
dubblad styrka. Enligt ryska uppgifter funnos på anfallsavsnittet
vid detta tillfälle 300—400 eldrör på varje frontkilometer. Som en
jämförelse må nämnas att arttilleritätheten i striderna vid Stalingrad
var 200 för på motsvarande sträcka. Eldens verkan stod i direkt
proportion till den insatta massan av materiel och ammunition, och
även flygangreppen, i vilka omkring 1.000 plan insattes mot vår
främsta position och mot landsvägar och järnvägslinjer, uppnådde en
dittills oanad häftighet.

Den 10 juni kan med fog betecknas som vår krigshistorias svarta
dag. Infanterianfallet, som utfördes av tre gardesdivisioner mot ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 00:57:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmminnen/2/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free