Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Vid statens roder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 MANNERHEIM: MINNEN 1944—1946
Striderna i Torneå bevittnades bland annat av en grupp utländska
journalister, som hade sänts till krigsskådeplatsen i norr för att på
ort och ställe bilda sig en uppfattning om, i vilken mån det fanns
fog för ryssarnas förtäckt hotfulla anklagelser att vi endast simulera-
de krig mot tyskarna. Medan de intresserat följde med vad de kunde
få syn på av landstigningsoperationen, de hårda striderna och folk-
resningen, hände det sig ej bättre än att de själva råkade mitt in
i ett av tyskarna med Stukaplan utfört störtangrepp. Det var med
verklig övertygelse de därefter kunde intyga, att kriget mellan finnar
och tyskar i norr var allt annat än simulerat!
På grund av ihållande storm kunde landsättningen av den andra
echelongen, bestående av 11. Divisionen under generalmajor Heis-
kanen, äga rum först den 6 oktober. I förbittrade strider, som varade
två dygn, blev en tysk gruppering norr om Torneå slagen. Den
8 oktober intogs även Kemi stad. Landstigningsoperationen hade
därmed planenligt löst situationen på kustsektorn, och förföljelsen
kunde upptagas i riktning mot Rovaniemi och längs Tornedalen.
För ändamålet fick generallöjtnant Siilasvuo ytterligare till sitt för-
fogande 15. Divisionen, som i dessa dagar anlände från gränstrak-
terna mot Karelska näset.
Under framryckningen från Torneå och Kemi stötte trupperna på
segt motstånd, främst vid de uppehållsställningar tyskarna anlagt
i älvdalarna. Terrängen, som bestod av vida kärrmarker och kala
fjäll, fordrade en annan krigföring än den trupperna vant sig vid i
sydligare trakter. Framför allt voro kringgående rörelser tidsödande
och påkostande, och så snart tyskarna sågo sig hotade av inringning
drogo sig arriärgardena undan, minerande terrängen och sprängande
vägen efter sig. De få landsvägar som funnos voro sönderkörda,
och höstregnen och menföret försatte dem i ett ännu eländigare
skick. Dagarna blevo kortare, och de långa marscherna och oav-
brutna striderna alltmer påfrestande.
Sedan Rovaniemi köping, som tyskarna lagt i aska, erövrats den
16 oktober, påskyndade den tyska grupperingen i Tornedalen sitt
återtåg för att undgå att bli angripen över Kittilä. Muonio nedbrända
kyrkby intogs den 30 oktober och blev mötesplatsen för de från
Torneå och Rovaniemi framryckande kolonnerna. Utmed Petsamo-
vägen nåddes Laanilafjällen. Motståndaren hade nu drivits 400 kilo-
meter norrut från utgångspunkten, men Finlands tre nordligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
