Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efteråt - Kantat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR MASCOLL SILFVERSTOLPE
och varhelst en enkel skola blev ett hem för romar-
dygder,
där var verket, som vi hylla, där var segerkraften med.
Seger vanns i ödemarker, och där restes inga vårdar
åt den tro, som brann i stormen, och den vilja, som
höll ut.
Så flyg bort, vår sång, och klinga över fjärran
kyrkogårdar,
där den tysta hjältesagan stupade i mull till slut!
Det förflutna följer med oss, och mot dagarna, som
randas,
bära vi de gångna seklen och vår egen korta tid.
Var vi vandra, var vi verka, skola våra lungor andas
döda viljors heta strävan, döda hjärtans tappra strid.
IV
Dagen är helgad och vigd åt ett minne.
Kransarna rassla i åldriga hallar.
Fanorna lyftas i höstrymdens ljus.
Känner du seklernas pulsslag här inne,
hör du, hur ungdomen brusar och svallar
frisk som en majstorm kring minnenas hus?
Veirket är gammalt, och dock genom åren
skonat för multnande, hopplösa höstar,
orört av vintrarnas isfläkt det stod.
Alltid det vände sitt fönster mot våren,
ungt av en ande, som tror och förtröstar,
livfullt och hetsigt av ungdomens blod.
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>