Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Bjørnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han jog som sol på sjøen sitt utferdseventyr,
så langt som hvite vinger om våre skiber flyr.
Men landet steg av havet, med stein i skumgrått driv,
og han sa: Ja, han elsket, og ordet blev til liv.
Hvor hentet lian den styrken, som bar hans skaperverk?
Han kom jo fra sin elskte, ung, lysende og sterk!
Og den som favnet livet, det grenseløse, kan
vel ta i sine armer en del av det: Et land!
Alt liv, fra korn som grønnes til stjemekimers rum,
blev svaret på hans lykke, hans blods mysterium.
Hans vekst skjøt opp fra vollen hvor døde slekter slet.
Barn tumlet gjennem gresset, og alt var evighet.
For han var alt som levet, om kulden hersket hård,
på evig vei mot lyset, den uendelige vår!
Og hver som krenket veksten, som trampet blomst og rot,
de hatende og golde, dem bar han våben mot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
