Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från vaggan till grafven eller det går rätt galant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
Hi
19
De rikes barn de få sig se’n en
amma,
som vaka skall vid vaggan natt och dag,
de fattiges de skötas af sin mamma,
ty så står skrifvet uti ödets lag.
Fast »vaggmojänget» icke är så grannt,
så går det rätt galant.
Man lär sig krypa, gå, till sist att läsa,
man
pluggar på sin lilla katekes;
af skolmamsellen får man nyp och snäsa,
man
läser, skriker så man rakt blir hes.
Man repetera skall för mor och tant,
och det går rätt galant.
Vår ungdomsvår, med glada barndomsstunder,
ack, allt för snart du flyr, ej kommer mer!
Vid lek och glam det finns ett ljuft därunder,
som ingen dödlig mer dig återger;
då oskuldsfullt man
kyssar ger som pant,
och det går rätt galant.
Snabbt tiden går, af gossen yngling blifver,
af flickan blir en
ungmö, huld och skön;
och barndomsminnen, ja, de återgifver
uti vår själ en
älsklig bild. Ett rön
man
gjort, att hjärtat skadats i en
kant,
det vill ej slå galant.
Det käns ett »något» uti hjärtats gömma,
man vet ej själf hvad detta något är.
Man ängslas, glädes dag och natt vill drömma,
sig själf man frågar: månne jag är kär?
Att blifva kär det är ju rätt pikant,
ty det går rätt galant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
