Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
V
j
derefter skedda inträde vid Svenska Folkets Tid-
ning kan räknas ett omslag i hans vandel, sätt och
lefverne, som lät hans goda egenskaper framträda och
komma till sin fulla rätt. Han blef mer stadgad, mer
karaktärsfast, fick en allvarligare syn på lifvet och
dess kraf och gaf t. o. in. intryck af en
helgjuten
personlighet. Det forna lefnadssättet hade förlorat
all sin tjusning för honom. Denna förändring ut-
tryckte han träffande i den sällspcrdt vackra bikten
“Till min gumma’’ i orden:
“Men tiden och förnuftet skingrat villan.
Nu är min himmel blott hos dig och lillan.”
Wicklund var
mycket musikalisk, god sångare och
stor sångarevän. Han zrnr en af stiftarne af sång-
föreningen Orpheus i Minneapolis år 1889, stiftade
1891 en annan
sångförening, var med om att stifta
Svenska Sångarförbundct i Amerika 1892 och valdes
till dess förste vicepresident. Hans glädje öfver sin
äldsta dotters musikaliska begåfning och öfver sin
egen lycka alt kunna kosta på henne en
god musi-
kalisk utbildning var
omisskännelig. Han var, trots
skämtsinne, humor och skenbar realism, ideelt an-
lagd, och hans sinne var djupt estetiskt. Hade han
fått lefva längre, hade detta nog kommit mer och
mer att visa sig. I likhet med så många andra pen-
nans män var han emellertid en
dålig hushållare.
Den behållning, han i detta afseende hemtat för sin
utbildning från sin verksamhet som “en siffrornas
man” vid handelskontoret i Stockholm, var
skäligen
klen. Ända till hans lefnads slut gällde, hvad han
skref om sig i det ofvan nämda sjelfbiografiska poe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
