Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allvarliga Sånger och Högtidssånger - Vår och uppståndelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naturen vaknat ur sin sömn så lång,
Som den i starka fjättrar hållit bunden,
Och fåglaskaran stämmer upp sin sång
Att prisa Skaparen i gröna lunden.
Af sällspord känsla mänskans hjärta slår
Vid tanken på uppståndelse och vår.
Den späda sippan slår sitt öga opp
Och finner värme ifrån solens lågor,
Och bäcken muntert hastar i sitt lopp
Att gifva sin tribut till flodens lågor.
I ljusgrön skrud snart te sig skog och mark,
Och safven sipprar ifrån trädens bark.
Uppståndelse förspörjes öfverallt,
Från bärgens höjder till de djupa dalar,
Naturen i sin fagraste gestalt
Ett mäktigt språk till jordens söner talar
Och minner klart om Gudasonen än,
Det fallna män’skosläktets bäste vän.
Han är uppstånden! Himmelskt sköna ord,
Hvad tröst och härlig fröjd de innebära
Hvad ljufligt budskap för en syndfull jord,
Som var sitt straff för evighet så nära!
Se, grafven återburit har sitt lån —
Han är uppstånden, Människones Son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
