Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillfällighetsdikter - Columbus-visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Och nu endast framhålla dig,
Som stod uppå Santa Maria
Så tapper, så ädel i håg
Och västerut drog på det fria,
Oändliga världshafvets våg.
Ditt fartyg var uselt och bräckligt,
Besättningen var “si och så”;
Ditt hjältemod var dock tillräckligt
Att stormen och knotet bestå,
Och fast du ombord hade präster,
Som sökte att hämna ditt lopp,
Du styrde dock troget mot väster,
Så full af förtröstan och hopp.
Och efter otaliga strider
Sig tedde en främmande strand
Då hade du funnit omsider
En värld —
dina aningars land! —-
Men ville jag något här dröja
Vid lönen man härför dig gaf,
Din vålnad nog skulle sig höja
Förbittrad ur seklernas graf.
Dock firas med jubel ditt minne’
Af folkslag från zon och till zon,
Och tacksamhet bor i hvars sinne
Här uti vår fria nation.
Den värld, som du upptäckt, är vorden,
Trots olycksprofeternas skri,
Dock frihetens stamort på jorden
Och så skall beständigt den bli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
