Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillfällighetsdikter - Bellmansdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V
|
[M
44
När skön naturen syntes mot dig pråla,
För Floras rike var du städs en tolk.
Hvem visste väl, som du, i toner måla
Vår svenska sommar för vårt svenska folk?-—
Fritt pietismen emot dig må skråla
Och höja mot ditt minne lömskt sin dolk;
Din sång, så fri, af inga fjättrar bunden
Än lefver —
eken lik i Djurgårdslunden.
Om i din sång din dyrkan du har delat
Åt Freja och åt Bacchus, så hvad mer? —
Djerfs väl den fromme säga att du felat,
Hur kortsynt han för öfrigt tingen ser?
Förstår han sången du på lutan spelat
Och andemeningen, som klangen ger? —
Ack nej! Den helga glöd, som bor därinne
Ej mäktar värma upp hans frusna sinne.
Dock än i dag din sång så härligt klingar
Från Avasaxa ned till Sundets strand,
Och minnets eko tonerna oss
bringar,
Oss främlingar från fjärran Nordanland.
Mot Norden tanken uti sång sig svingar,
För en
gång fri från hvardagslifvets band;
Ty Sveas söner, Sveas döttrar minnas
Din sång, hvarhälst de än i världen finnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
