Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade dikter - Minnesota-vinter - Då måste jag le
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Om jag vill sjunga, fryser genast trallen;
Ja, själfva tanken fryser uti skallen,
Och felar mig en rim, tar jag ett klippt ett ;
Ty rim-frost hvilar öfver manuskriptet.
DA MASTE JAG LE
\T är svensken, som vistats här tre, fyra år,
^ Vill inbilla folk, han är amerikan,
När svenskan, vid hvilken han städse var van,
Han mera ej talar och knappast förstår,
När han vill af yankee sig anstrykning ge
—
Då måste jag le.
Då amerikanen förnumstig i smyg
Föraktar de skaror från främmande strand,
Som kommit att dela med honom hans land,
Med honom som tror sig så klok och så dryg,
När ofta han ej är så klyftig som de —
Då måste jag le.
Af gammalt är rättvisan utmålad blind;
Men här är hon ock, jag försäkrar er, döf,
Och liknas hon kan vid ett darrande löf,
Som faller till marken för pänningens vind.
När domstolars narrspel jag stundom får se —
Då måste jag le.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>