Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nende svart, men det så ut for Nana som kroppen hennes
hadde et annet farvelag under; håndflatene var vasket
som med en våt svamp, og de var lyserøde. Den andre
piken var hvit, fra den tynne halsen reiste hodet sig med
en merkverdig, yndefull skjønnhet; det var noe forfinet
og sjeldent over håndbevegelsene hennes også; armene
hadde brede sølvringer.
— Undskyld mig et øieblikk, sa Mr. Morrison og
reiste sig, dette kan kanskje bli en stubb. Han gikk bort
til de nyankomne. Nei, tenkte Nana, det skulde han ikke
ha gjort. Hun så en nervøs trekning om Anns munn.
Han får det ikke godt når han kommer tilbake. Nanas
øine streifet faren: Men han fortjener det kanskje,
tenkte hun.
Donald blev mottatt med varme. «Vi kjenner Dem
alle, Mr. Morrison, liker det De skriver.» Han blev
sittende en ti minutters tid; mest snakket han med den
unge hvite piken, dempet og interessert. Ann bet sig i
leppen. Nana knyttet hendene av nervøsitet.
Det var blitt blek sommerkveld med en fin tynn måne.
— Der har vi måneneglen, sa Ann med forsert
liv-lighet. — Leonard, har vi ikke glede av dikterne, de har
endog funnet på å kalle månen en negl. Gud som
mani-curedame.
Hun drakk glasset ut. Nana syntes så synd på henne.
Donald kom tilbake igjen.
— Ganske interessant skjebne, den piken, sa han
for-nøid. Hun arbeidet på et kontor i Tennessee. En dag
efter arbeidstiden kom noen av de andre folkene uventet
tilbake igjen på kontoret og der fant de henne sammen
med portneren, en neger.
— Jeg tviler ikke, sa Ann, men kunde du ikke
forskåne oss for din venninnes oplevelser?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
