Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Honoré de Balzac - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
utarbetade dem i sitt bad samt förtjänade millioner på sina
smutsiga produkter.»
Sådant kunde skrivas om den man, som aldrig tiggt om
någon tjänst, aldrig anhållit om en välvillig recension, som
icke dagtingat med sin författarära, som i Buloz, den
mäktiga utgivaren av Revue des deux Mondes, skaffade sig en
fiende därför att han icke ville foga sig i dennes sätt att
behandla dem, som lämnade sitt bidrag till tidskriften; som i
ett brev till Delphine de Girardin, den aktade hustrun till en
föraktlig man, på det värdigaste sätt tillbakavisade Emile
de Girardins mindre honetta förslag.
Efter sin återkomst från Touraine köpte Balzac ett
lanthus i närheten av Sèvres, som blev berömt under namn av
Les Jardies. Till dess inredning behövdes penningar, och
nu gjorde Balzac åter en av sina spekulationer, varav
vinsten tillföll en annan än honom. Han tänkte nämligen
utnyttja slagghögarna vid de gamla silvergruvorna på
Sardinien, som romarna bearbetat, men omtalade efter
sin vana planen, och då han reste till Sardinien för att
undersöka förhållandena, fann han, att en annan redan
förskaffat sig koncession av den sardinska regeringen. Hans
villa var långt ifrån färdig, men likafullt flyttade han in i
densamma med storartade planer på att inreda den på
ett storartat sätt. Runt omkring på väggarna hade han
sålunda med kol uppskrivit de möbler, som skulle anskaffas
och huru villan skulle dekoreras: »Här med en beklädnad av
parisk marmor», där ett mosaikgolv av sällsynta träslag,
här en takmålning av Eugène Delacroix.»
Dessa planer kunde Balzac naturligtvis av brist på
penningar icke förverkliga, men efter någon tid fick han dock
villan någorlunda komfortabelt inredd och fick också
besök av sina vänner, men ytterst sällan av sina samtida
storheter på litteraturens fält. Balzac förblev också hela sin
levnad ensam, lät icke värva sig till någon fana och lydde
ingen skrällande fanfar. Hans vänner beundrade hans
personliga snille, men voro inga legotrupper kring hans
litterära fälttecken. Sitt arbete fortsatte han som förut lika
ihärdigt och ihållande, och liksom förut pinades han av
sina penningbekymmer. Modet svek honom dock icke:
»Ljus framför mig, mörker bakom mig», var hans valspråk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
