Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Honoré de Balzac
- IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Balzacs syster följande dag infann sig, erhöll hon hans sista
svaga handtryckning. Hans gamla moder och trofasta syster
gräto vid hans sida, då han drog sitt sista andetag.
*
Vid Balzacs grav talade Victor Hugo: »Den man, som nyss
sänkts ned i graven, tillhör dem, som följas av allmän sorg...
Balzac stod i första ledet bland andens stormän, en av de
utvalda bland dess utmärkta. Hans arbeten bilda ett verk,
ett levande, lysande verk, som i sig inrymmer Tacitus,
Svetonius, Beaumarchais och Rabelais ... Det är
omöjligt att de, som i livet varit snillen, icke skola bli andar i
döden!»
I sitt slutomdöme om Balzac och hans författarskaps
säger Taine: »Man ser stundom en klumpig larv med många
ben och outtröttliga tänder somna och ombildas till ett
tjockt nät, som den spunnit sig; ur detta framgår mödosamt
en fjäril, närd av puppans rester, vilken på praktfulla och
ofantliga vingar höjer sig i rymden. Sådan är Balzac,
upprätthållen och tyngd av sitt temperaments starka
kraft och sina kunskapers massa, varur hans genius efter tusen
hinder med tydliga brister frigjort sig genom tålamodet och
viljans ihärdighet och triumfer.»
Och slutligen säger vår egen Strindberg, vars öde i viss
mån liknade Balzacs däri att han, efter mycket förkättrande
till och med förföljelse, slutligen nått det erkännande han
förtjänar: »Under Balzacs ledande hand genom hans
mänskliga komedi, där jag gjorde bekantskap med fyratusen
människor, tyckte jag mig leva ett annat liv, större och rikare än
mitt eget... Ur hans värld fick jag en ny synpunkt på mitt
eget; och efter återfall och kriser stannade jag slutligen vid
ett slags försoning med lidandet, då jag samtidigt upptäckte
huru sorgen och smärtan förbrände livets sopor, förfinade
instinkter och känslor och även skänkte högre färdigheter
åt den ur den utpinade kroppen lösgjorda själen.»
0. H. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:07:38 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gobseck/0030.html
