- Project Runeberg -  Gobseck, en parisisk procentare : Överste Chabert, hjälten från Eylau : tvänne berättelser /
55

(1917) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gobseck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55

än han. Maxime har talangen att spela, äta och dricka med
större behag än någon annan. Han förstår sig på hästar,
hattar, tavlor. Alla kvinnor äro galna i honom. Han ger
årligen ut omkring hundratusen francs, utan att han, så vitt
man vet, rår om en enda egendom eller en enda räntekupong
Greve Maxime de Trailles är typen för våra salongers, våra
boulevarders vandrande ridderskap, han är ett slags
amfibie, som har lika mycket av man som kvinna hos sig, en
sällsam varelse, beredd till allt, utan att kunna användas till
något, fruktad och föraktad, en man, som känner allt och ändå
ingenting vet, lika färdig till en välgärning som till ett brott,
ömsom feg, gemen, ömsom förnäm, fastmer täckt av smuts
än fläckad av blod, mera tryckt av bekymmer än plågad av
ånger, mera upptagen av att bringa saker till ett gott slut
än att närmare tänka på dem, en man, som låtsar kärlek, men
inte har några känslor, en glänsande länk, som skulle kunna
förena bagnon med den höga societeten. Maxime de
Trailles är en man, som tillhör en klass av människor med hög
intelligens, ur vilken någon gång en Mirabeau, en Pitt, en
Richelieu utgå, men som oftare lämnar sådana
personligheter som en greve de Horne, en Fouquier-Tinville och en
Cogniard.»

»Nåväl!» återtog Derville, sedan han åhört vad
vicomtes-sens bror hade att säga, »jag hade hört mycket talas om
denna person av den stackars pappa Goriot, som varit en av
mina klienter, men redan flera gånger undvikit den farliga
äran av hans bekantskap, då jag träffade honom i detta
sällskap. Min kamrat hade emellertid så enträget bett mig
deltaga i hans frukost, att jag inte kunde undandraga mig
hans bjudning, om jag inte ville bli beskylld för tillgjordhet.

Ni torde ha svårt, min fru, att föreställa er en
ungkarls-frukost. Det är en prakt av utsökta sällsyntheter, lyxen
hos en girig, som fåfängan gör till slösare för en dag. Då
man inträder i rummet, överraskas man av den ordning,
som råder på bordet, vilket glänser av silver, kristaller och
vit damast. Här står livet i blom; de unga männen äro
älskvärda och fulla av behag; de le, tala sakta och likna unga
nygifta, allt omkring dem är jungfruligt och orört. Två
timmar efteråt skulle ni kunna tala om ett slagfält: över allt
sönderslagna glas, hopskrynklade, sönderrivna serveter;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:07:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gobseck/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free