Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Som är ganska sublimt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vets linoleummatta, med en stor smörgås i ena
handen, i den andra en gaffel, som uppbar slutet av
en stekt strömming.
Tornister hade placerat tre brännvinsglas bredvid
varandra på bordet och hällde upp supen åt sig
själv, grevinnan och Baalach. Den lilla damen ville
inte ha.
— Men bara så mycket som ett skedblad, bästa
herr Boman! undervisade grevinnan och måttade
med slutet av den stekta strömmingen, och under
tiden arbetade hela hennes ansikte på strömmingens
återstod, som gjorde hennes kinder ojämna. Bara
så mycket, att magsafterna komma i verksamhet
och beredas till att smälta maten.
— Och bara en fingerborg för mig, herr Boman!
sa Baalach.
— Inga dumheter, Baalach! sa grevinnan. Slå ett
fullt mått, som åt mig, åt henne också, herr Boman!
— Men grevinnan tål mycket mer än jag!
invände Baalach.
— Se så, Baalach! sa grevinnan och tog glaset.
Inga dumheter! Skål!
— Mina damer! Ha, ha, ha! sa Tornister och
bugade sig med ett glas så överst fullt, att brännvin
rann därav nerför handen på golvet.
Alla tre lutade sig därpå baklänges och tömde
sina glas.
— Ho, ho, ho! hostade Baalach.
— Nu är det redan här! sa grevinnan och pekade
på sin kropp, och hon följde dryckens framsteg,
8. — Nordström, JobbarfamiUen Gobsman.
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
