Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Grevinnan och potatishandlarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
realitet. Han hade uppburit en viss summa
kvartalsvis från svåger Polviander och aldrig brytt sig om
vidare, och fanjunkarn för sin del hade i huset sett
ett kapital att dra ränta av till döddagar, men att det
var ett affärsobjekt, det hade ingen i denna krets
människor någonsin kommit att tänka på.
Att det nu måste bli affär, det insåg dock
fanjunkarn, ty Gobsman stod där med sin fordran på
15,0c» hos den medellöse greven och kunde alltså
diktera villkoren, och att Polvianders rasade kan
man fatta, de voro ju inte bara dragna vid näsan
utan dessutom fullkomligt maktlösa, till på köpet.
Men grevinnan jublade.
Vad den lilla damen Jenny angick, så bör jag
kanske säga, att hon inte berättat för grevens om
den verkliga orsaken till att hon kommit hit. Nu
förhöll hon sig lugn och beslöt att avvakta. Hon
frågade sig, om gubben skulle bli förvånad att se
henne.
— Kanske blottar han sig! tänkte hon. Och visar,
vad han har för planer!
Dem var hon i alla fall lite nyfiken att lära känna,
ty hon ville veta, hur hon för egen del skulle bete
sig.
Och nu ska vi se, hur det hela avlöpte.
§ 2.
När Gobsman kom hem efter besöket i Villastan,
såg han så nyter ut, att gumman fröjdade sig och
frågade, om han varit på kontoret.
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
