Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Fina världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högra sidan av huvut, som om alla hans förfäder
varit sjökaptener och vana att stå med örat lutat
mot signaltratten till rorgängarn. Och huvut var det
underligaste av alltsammans, det hade märken både
av många raser och många öden. Håret var tunt,
platt och färglöst, ögonen lågo djupt och voro
forskande, grå och i grunden frånvarande, näsan var
som en bälg, ty näsvingarna, var och en med ett
hak uppåt, fläktade ständigt, och därunder hängde
en stripig, kort mustasch, lika färglös som håret,
över en mun, som, då den öppnades, blottade en
massa guldplomber ända bortåt nacken.
Det hela gav in summa intryck av landstigen,
uppklädd sjörövare, cirkusekonomidirektör och f. d.
handelsresande i en person, och det stod en dunst
av genomgångna öden kring den besynnerlige lille
mannen.
Han hade också ovanliga öden, och en hastig blick
på dem kan måhända ge oss en aning om, hur fina
världen rekryterades. Och bland vilka Karl och
Jenny Gobsman nu kommit sig in.
Född i en liten sjöstad och son till en sjöman
hade herr Makkonen först genomgått några klasser
i stadens läroverk, men snart tog sjömansblodet
överhand, och han mönstrade som j ungman, seglade
ut på haven, led skeppsbrott utanför Sydamerika
och hade fördelen att av ödet bli placerad på den
lossrivna skansdörrn samt flöt i land, marscherade
in på Pampas och tog tjänst på en farm som
fåraherde. Det är långt därifrån, som vi kunna betänka
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>