Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Fina världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de sistnämnda sovo alltid, så de voro ur spelet, men
alla andra larmade dess mer.
Uppe i resanderummen bodde tyskar, som bit för
bit köpte upp vårt gamla fosterland och i gengäld
gåvo oss celluloidkragar, så att våra bönder skulle
se lite snyggare ut, och vykort, så att vi skulle öva
oss älska vårt huvudland in spe och dess kejserliga
familj, samt många andra lika vackra och nyttiga
föremål. Där tog också en god del av svenska
landsorten in, och det satte den sedan stort värde på, när
den kom hem, att kunna säga sig ha bott där. Och
där blev med tiden det politiska oppositionspartiets
samlingsplats, och i dess läsrum satt Voltaire på en
hylla och smågrinade åt alltsammans, och det gjorde
han kanske inte så dumt i, ty, ehuru många ha en
annan uppfattning, så passar hans grin i Sverige
också, till och med i våra dagar, och det kan aldrig
skada att veta det.
Men åt våra vänner, som nu gingo in i matsalen,
grinade han nog inte, särskilt inte åt Karl och Jenny
Gobsman, ty de voro ju själva landets framtid.
Den stora matsalen låg ljus och tom, där fanns
inte en matgäst ännu. Denna matsal var för övrigt
den mest anslående bild av vårt land. Där var man
innesluten av väggarnas gobelängskogar och lyriska
poesi, där ljöd musiken vekt och avlägset, och livets
strider voro så fjärran som Europa. Där vaknade
sången, den gamla svenska sången, i ens hjärta, och
allt blev förtrollat, blev folkvisa och liksom
stjä-är-nan på him-me-len!
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
