Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Som visar, hur potatishandlarn styrde vidare mot sin stjärna genom jordelivets mångahanda moln, samt i övrigt låter gamla bekanta uppträda och visar, vad Punkt Bjugger hade på plånboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säger landin, min hedersbror! Det är bättre det!
För si, det är en landå!
— Ahåm! Hm! Landin, alltså! Emellertid,
eftersom herrskapet... jag menar med detta ingen
kritik, utövandet därav ha ju vi svaga människor att
överlåta åt, hm, en Annan, men bara ett
konstaterande; alltså, eftersom den moraliska synpunkten
alltid varit herrskapet främmande, hm, så ska vi
lämna den å sido! Men det kan möjligen intressera
herrskapet höra, att alla, som haft, hm, nöjet känna
herrskapets så att säga ursprung eller extraktion
och att följa, hm, herrskapets flykt mot höjderna,
de börja nu att finna... jag ber herrskapet märka,
att jag berättar detta som vän i huset... finna
herrskapets uppträdande på sista tiden, hm, lite, hm ...
lite löjligt!
Men gubben knäckte man inte i första taget, som
vi veta. Han hade, när han hörde, åt vad håll talet
började styra, satt sig bekvämt med ena benet över
det andra och snurrat tummarna, och han angav
med vänliga huvudrörelser, att han uppmärksamt
följde med.
Nu lyfte han högra handen.
— Lite löjligt! sa han. Jaha! Lite löjligt! Och
det är gamla vänner, som mena det då! Så det är
inte svårt att veta inte, vilka det är! För vi ha inte
så många inte! Vänner, min hedersbror! Vi ha bara
några! Så då är det, jaha, hennes nåd då, och
Polviander och ... och du, min hedersbror! Jaha! Vi
vet det nu!
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
