Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Altartavlan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dande sig helt om och bugande mot denne, så att
han satte rockskörten i ansiktet på gumman.
— Si det är grosshandlar Pappelman, det här!
sa gubben och klappade på föremålet. Vi är ... man
kan säga det, herr Boman... att vi är gamla
vänner ! Och det är herr Boman, det här, min bror, och
han ... han är artist, han! Just det!
Tornister hade nu också rest sig, och det
bockades alldeles förtvivlat, så att det blev så trångt som
i en roddbåt.
— Mycket, hm, smickrad! Hm! Ahåm! sa
Pappelman.
— Vi lägger den saken på mig, grosshandlarn,
så blir det lättare att bära! svarade Tornister, högst
belevat.
— Och så sitter vi ner då, mina herrar! sa
gubben. Si så där, ja! Just så! Så blir det galant då!
Och vi kör nu, kusken! Så ... där! Jaha!
Mjölkmagasinsförestånderskan, specerihandlarn i
hörnet och alla de andra dagliga åskådarna njöto
hela skådespelet som det övriga Stockholm njuter
Vaktparaden. Och man for.
Gubben började genast snurra tummarna. Och
titta, än upp i luften åt sommarskyarna, än på
grosshandlarn och än ut över gatan.
— Si, det är så nu, min hedersbror, sa han, att
vi ska göra en liten tur! Det ska vi, det! Och till...
till Nationalmuseum! Så att... det är inget hinder
för den saken, inte... så att du kan följa med dit!
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
