- Project Runeberg -  Berättelser /
38

(1889) [MARC] [MARC] Author: Nikolaj Vasiljevitj Gogol Translator: Karl Erik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kappan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarje slags skinn, som en menniska någonsin hittat
på att skydda sig med. En af tjenstemännen i
departementet hade sett spöket och genast känt igen
Akakij Akakijevitsch, hvilket försatte honom i sådan
förskräckelse, att han började springa af alla krafter.
Först efter en god stund vågade han vända sig om
och såg då, hur spöket hotade honom med fingret.

Öfverallt hörde man klagomål öfver att ej blott
titulärråd, utan till och med hofråds ryggar blifvit
utsatta för den bitande kylan till följd af den ofta
upprepade kappafryckningen. I polisen gjordes
anordningar att gripa spöket, dödt eller lefvande, för
att andra till varnagel straffa det på ett
exemplariskt sätt.

Det var nära, att polisens bemödanden krönts med
framgång. En konstapel lyckades nemligen på
Kirjuschkagatan gripa spöket i kragen, just som det skulle
rycka en friskappa från axlarna på en f. d. musikant.
Så snart konstapeln fått fatt i spöket, började han
skrika af alla krafter och framkallade härigenom ett
par kamrater, som han anförtrodde att hålla spöket,
medan han i sitt stöfvelskaft sökte reda på en
näfverdosa för att uppfriska sin sex gånger förfrusna näsa.
Han täppte för venstra näsborren med fingret och
skulle just draga till sig en dugtig pris, då spöket
nös så häftigt, att alla tre konstaplarne fingo ögonen
fulla med snus och ofrivilligt drogo till sig näfvarne
för att torka bort det. Härunder försvann spöket
spårlöst. Sedan dess hade poliskonstaplarne en sådan
förskräckelse för spöken, att de ej ens vågade anhålla
lefvande menniskor, utan så snart de fingo se någon
misstänkt person på långt håll ropade: »Gå din väg!
Gå din väg!» Spöket började nu visa sig äfven på
andra sidan Kalinkabron och försatte en hel del
lättskrämdt folk i stor oro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gogolber/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free