Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II. Berättelsen om hur Ivan Ivanovitsch och Ivan Nikoforovitsch blefvo ovänner
- Första kapitlet. Ivan Ivanovitsch och Ivan Nikoforovitsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRSTA KAPITLET.
Ivan Ivanovitsch och Ivan Nikoforovitsch.
Hvad Ivan Ivanovitsch har för en ståtlig bekesch![1]
Bättre fins inte! Och hvilket lamskinn den är kantad
med sedan! Tvi dig lede, ett sådant skinn! Blågrått,
liksom täckt med rimfrost! Jag håller hvad som
helst, att ingen annan har ett sådant bräm! Se då
i Herrans namn på det — särdeles om han stannar
och talar vid någon — se på det från sidan; det är
något till läckert! Hvarför söka beskrifva det?
Sammet, silfver, eld! Herre du gode gud och du
Nikolaj undergörare, mångbeprisade helgon, hvarför
har inte jag en sådan bekesch? Han lät sy den innan
Agafja Fedosjejevna for till Kijeff. Ni känner väl
Agafja Fedosjejevna? Det är samma en, som bet örat
af bisittaren.
Det är något till präktig karl, Ivan Ivanovitsch!
Och hvilket hus han har i Mirgorod sedan! Rundt
omkring det går ett skärmtak på ekstolpar. Under
taket finnas bänkar öfver allt. När det blir för varmt
tar Ivan Ivanovitsch af sig bekeschen och byxorna,
lägger sig i bara skjortan på någon bänk och ser
efter hvad som försiggår på gården eller gatan.
[1] Lång lifrock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gogolber/0051.html
