- Project Runeberg -  Berättelser /
48

(1889) [MARC] [MARC] Author: Nikolaj Vasiljevitj Gogol Translator: Karl Erik Peterson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Berättelsen om hur Ivan Ivanovitsch och Ivan Nikoforovitsch blefvo ovänner - Första kapitlet. Ivan Ivanovitsch och Ivan Nikoforovitsch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tre dagar har jag hvarken ätit eller druckit. Mina
egna barn ha kört bort mig.»

»Stackare! Och hvarför har du kommit hit?»

»För att bedja om allmosa, pan lille. Kanske
ger mig någon en skärf till litet bröd åtminstone.»

»Hm! Skulle du verkligen vilja ha litet bröd»,
brukade vanligen Ivan Ivanovitsch fråga.

»Visst vill jag det. Jag är hungrig som en
svulten hund.»

»Hm! kanske du skulle vilja ha litet kött också?»

»Ja, jag är tacksam för hvad ers nåd ger.»

»Hm! Tycker du att kött skulle vara bättre än
bröd?»

»Den som är hungrig lär inte ha något val. Allt
hvad ers nåd ger är godt.» Härvid sträckte gumman
vanligen ut handen.

»Nå, så gå med Gud!» svarade Ivan Ivanovitsch.
»Hvad står du och väntar på? Jag vill dig
ingenting ondt!»

Sedan han frågat en andra, en tredje ungefär
på samma sätt, återvänder han slutligen hem, eller
också tittar han in till Ivan Nikoforovitsch, till
domaren eller till polismästaren för att låta bjuda sig på
en sup.

Ivan Ivanovitsch tycker mycket om att bli
bjuden på något eller få någon liten present.

Ivan Nikoforovitsch är också en mycket präktig
karl. Hans gård ligger bredvid Ivan Ivanovitschs.
De äro så goda vänner, att bättre vänner inte finnas
i verlden. Anton Prokofjevitsch Pupopus, som allt
jemt går i sin kanelfärgade rock med blåa ärmar
och om söndagarne äter middag hos domaren, brukar
säga, att satan sjelf bundit i hop Ivan Nikoforovitsch
och Ivan Ivanovitsch med ett rep: dit den ena går
följer den andra alltid med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gogolber/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free