Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Berättelsen om hur Ivan Ivanovitsch och Ivan Nikoforovitsch blefvo ovänner - Sjunde och sista kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppträdande åstadkom. Men Anton Prokofjevitsch höll sig
i sidan och var nära att förgås af skratt öfver sitt
lyckade skämt.
Alla funno det nästan otroligt, att Ivan
Nikoforovitsch hunnit på så kort tid kläda sig som en
adelsman egnar och anstår. Ivan Ivanovitsch syntes
ej till: han hade af någon anledning gått ut. Då
sällskapet hunnit hemta sig från sin första förvåning,
började man med allmänt intresse sysselsätta sig med
Ivan Nikoforovitschs hälsa och uttryckte stor
belåtenhet öfver att han tilltagit i omfång. Ivan
Nikoforovitschs kysstes med alla och svarade: »mycket
förbunden».
Emellertid började en angenäm lukt af
rödbetsoppa att sprida sig i rummet och behagligt kittla
näsorna på de hungriga gästerna. Man strömmade in
i matsalen. Först kom en lång rad damer, pratsamma
och tystlåtna, feta och magra, och det långa bordet
började glimma i alla möjliga färger. Jag vill ej beskrifva
rätterna som serverades. Jag skall hvarken tala om
bakverket med färsk ost och sur grädde eller om
kråset och tarmkäxen som bjöds till rödbetsoppan,
om kalkon med plommon och russin, om den rätt
som till utseendet påminner om läder doppadt i kvass
eller om såsen som en gång i den gamla goda tiden
var en mästerkocks svanesång, såsen som serverades
omgifven af lågor, hvilket på samma gång roade och
förskräckte damerna. Jag vill ej tala om dessa rätter,
emedan jag tycker mer om att äta dem än att öfver
dem utbreda mig i vidlyftiga beskrifningar.
Ivan Ivanovitsch blef särdeles förtjust i ett slags
fisk med pepparrot och tycktes med synnerligt intresse
hängifva sig åt den nyttiga och närande
sysselsättningen att förtära en del deraf. Han tog försigtigt ut
benen och lade dem på kanten af tallriken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
