Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Land och Folk - § 19. Wirdarnes in vandringstid o. invandringsväg - § 20. Wärends bebyggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o
nordost, längs Thors-ån, till Aryds-sjön och vidare
emot Uppvidinge. Begge dessa invandrings-strömmar
hafva således bidragit att befolka landet emellan
Äsnen och^ Helga-sjön, som också utgör kärnan af
Wärend. Ät vester och sydvest har en annan
folkström framträngt ifrån Äsnen till sjön Femblingen och
Wigerstad-sjön, och gifvit bebyggare åt Albo härads
södra del. Befolkningen har således åt alla håll spridt
sig ifrån sjön Äsnen, såsom utgångspunkt, och
Kinne-valds härad på detta sätt en gång gifvit bebyggare
åt Albo, Norrvidinge och stora trakter af Konga och
Uppvidinge. Samtidigt med, eller något sednare än den
stora hufvudströmmen, har en annan svagare
invandring dragit uppefter Hoby-ån, till sjöame Tiken,
Ygden och Nislingen, samt uppefter Rottneby-ån till
sjön Rottnen,’ der hon sammanträffat med
invandringen längs Thors-ån. Då hufvudriktningen alltid gick
åt norr, äro ock södra fjerdingame af så väl
Kinne-valds som af Albo härader jemförelsevis sednare
be-bygda. De bestodo långt fram i tiden, likasom
sydöstra delen af Konga härad och vida trakter af
Uppvidinge, af stora, oskiftade gränse-skogar.
§ 20. Att landets bebyggande verkligen
försiggått på den väg vi här angifvit, styrkes af alla
om-sändigheter. Först och främst anträffas i de angifna
riktningame landets ansenligaste fornminnesmärken,
så väl efter Jättarne, ifrån en äldre tid, som ock de
jemförelsevis yngre, hvilka ingendera långt aflägsna
sig ifrån vattendragen. Vi anmärka, ibland dessa
yngre fomvårdar, förnämligast de s. k.
skepps-sättningarne, hvilka i Wärend talrikt förekomma
och väl rimligast böra hänföras till Vikinga-tiden, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
