Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Hedna-kult - § 45. Öfvergång till christen kult. Bönekorss. Offerställen. Offerhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sed vid Sandviks offerkyrka, att hvart för sig pålysa
eller kungöra så val hvad djur som blifvit till offer
gifvet (lamm, kalfvar, kor o. s. v.), som den
lösepen-ning som derför blifvit af egaren erlagd till kyrkan.
Hvad slutligen beträffar det ringa antalet af offerkyrkor
i sjelfva Wärend, må man icke deraf draga den
slut-sattsen, att de uråldriga offerbruken här tidigare än
hos grannarne försvunnit ur folkets vanor. Tvärtom,
blefvo de redan tidigt genom lag ordnade, och ingingo
i landets katholska och sednare äfven protestantiska
kyrkoförfattning. Enligt Wärends- eller
Tiohäradslagen borde alla, som själarykt ega, offra till presten
»på juldag och påska, helgonamessa och kyrkomessa.
»Då skall presten å altaret få lef och lefs-sofvel
»af hvarje husfru, derest ej mera sjelf bonden vill».
Vidare borde hvarje hustru i inläsnings eller
kyrko-gång8afgift gifva £ mark vax och i örtug i
penningar, »och lägga å altaret tre lefvar bröd och
»sofvel». Offret lades således under. medeltiden in
natura på sjelfva altaret. Längre fram utbyttes det
emot en frivillig penning-gåfva, och har i denna form
bibehållit sig ända in i vår egen tid. De torde dock
vara få, som, vid åskådandet af ett s. k. Offer i en
wärendsk lands-kyrka, veta eller ihogkomma, att denna
folksed här icke är blott af lånadt och judiskt
ursprung, utan skjuter rötter genom hela medeltiden,
djupt ned i vår egen fornnordiska hedendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
