- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
206

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 46. Ödet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfrigt nyttjas ännu ordet öden, öen, ön, i landets
folk-mål, under betydelse af genom ödet eller skickelsen
bestämd, såsom: »äss ja ä öen te å loiva tess den
daen kommer» (o: om jag är af ödet bestämd att lefva
tills den dagen kommer); »han va inte öen te å få
soi sia hoira växena» (o: han var inte af ödet bestämd
att få se sina gossar uppvuxna) o. s. v. Eljest heter
det nästan alltid vid inträffande olycksfall: »det var
rätt så skickadt», »ämnadt», »be stäm dt», »utse dt»,
»förord n ad t»; »det skulle så ske»; »det skulle så
hända»; »det var rätt så, att det skulle så vara».
När dråparen dräper, såsom när han sjelf får gå till
döden, säger ännu alltid wärends-qvinnan, full af
medlidande: »ja, det var väl så hans öde»; »stackare! det
var ett ynkeligt öde», ödet spelar således sin
hemlighetsfulla röle, hvarhelst död och olycka äro framme,
likasom öfverallt, der menniskan, beherskad af
våldsam lidelse, synes handla mindre efter eget rådslag
än på grund af en inre bjudande nödvändighet.
Allting är detsamma underordnadt, hedna-guden och
natur-vätten såsom mennisko-sinnet, och då hela
natur-lifvet och skapelsen är en sammankedjning af olika
potentierade makter, står med detta föreställningssätt
i noga förbindelse den allmänna tron på tydor,
varsel, genfärd och förébud, genom hvilka ödet i
dunkla tecken förebådar stundande tilldragelser.

Vi få om dessa tecken närmare yttra oss i det
följande, och vilja, med anledning af ödes-gudinnornas
fornnordiska namn af Nornor, här blott hafva
anmärkt, att i Wärendsmålet förekommer ett verbum,
norna, nyrna, som betyder gifva hemliga vinkar,
hemligen underrätta, hemligen åtvarna. För ex. »jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free