Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 71. Bergråt. Trollen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke kunna se solen utan att spricka; när bonden
emot dem skyddar sitt odöpta barn genom att låta
elden brinna på spiseln, eller genom att hafva
eld med sig, då han nattetid öppnar dörren för
att gå ut och in, och genom att lägga en sax (eller
annat stål) och en bok i barnvaggan; eller när de
troddes kunna lägga sig i bondens mat och dymedelst
vålla honom kålle-sjukan (frossan) o. s. v. De
betraktas ock såsom onda naturväsen, när sädesmatken
och andra skadliga krypfän i Wärendsmålet få namn
af Troll, likasom slem på gräs och örter får namn af
Troll-spott.
A. andra sidan igenkänna vi i föreställningssättet
om Trollen jemväl många drag af en öfvervägande
eller bestämdt ethnisk karakter. Trollen äro således
icke mythiska naturvättar, utan snarare menskliga
väsen, lefvande under samma vilkor som de n. v.
wärendska jordbyggarne (§ 5), när de i folksägnen
uppträda såsom boende i jordkulor i den eller den
skogsbacken, såsom der uppgörande eld och bakande
stenkakor, hvaraf de gifva åt bonda-heren till lön
för det han lagat deras ugnsraka. Icke heller äro
de mythiska naturväsen, när de, på samma sätt som
jordbyggarne än i dag, vid julen och i kalla vintern
kommo fram till bondgårdarne, gingo in i stugan
och togo plats i grufvan (o: eldstaden), der de enligt
sägen sutto och jemrade och uslade sig. Äfven
trollgubben, som nattetid far på sjön med sitt bloss, för
att ljustra fisk, likasom ock trollen, när de emot mat
och öl hulpo folket att skära säd på åkern o. s. v.,
voro snarare halfvilda menniskor än mythiska
naturvättar. Folktron att trollen, ehuru gamla de än må
Wärend och Wirdarne. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
