- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
308

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 80. Skapelsen - § 81. Trädens väsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 80. De hågkomster, som folksftgnen åt oss
bevarat ifrån tidens början, äro alla mythiska. Dä
gingo heliga väsen eller gudar omkring på jorden
och skopo all verlden. Åmnet, hvaraf de skopo,
var jord eller lera. Dessa heliga väsen uppträda
senare under nya namn, lånade ifrån medeltiden; de
omtalas således nu mera, såsom Vår Herre åtföljd af
Sankte Pehr.

Wärends-sägnen bevarar ännu minnen af huru det
tillgick, när de första väsen skapades.
Således när Vår Herre skapat Eken, sade hon: »jag vexer
till himmelen!» »Nej,» sade Vår Herre, »det skall du
låta bli.» Derföre är det, som eken alltid fyrnas
öf-verst i toppen. — En dag kommo Vår Herre och
Sankte Pehr till en sjö. Då tog Vår Herre ett ämne
, af jord och skop vattenfoglar af alla Slag, och hof
dem ut i vattnet; men allt stod Sankte Pehr och såg
på. Slutligen bad Sankte Pehr om lof, att han också
måtte få skapa en fogel. Ja, Vår Herre gaf honom
ett ämne och bad honom försöka. Sankte Pehr vände
så till och klabbade ihop en fogel; men när allt kom
ikring, hade han glömt gifva honom fötter. Som nu
foglen gaf sig ut i sjön, tyckte Vår Herre det var
synd om honom; Vår Herre tog så ett ämne och
gjorde fötter, dem han kastade efter foglen, just vid
att denne gaf sig åt sjön. Fötterna blefvo sittande
der som de träffade bak i stjerten, och derföre är
det som L omm en än i dag inte kan gå på sina ben,
utan bara flyger i luften och simmar i vattnet.

§ 81. Träden voro ifrån början mythiska väsen
och tänktes hos oss såsom qvinno-väsen, hvadan
de ock i vårt språk äro hon-kön. De lefde i tidens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free